Budgetpropositionen för 2021

Näringslivets Transportråds kommentar till regeringens budgetproposition för 2021

I dag överlämnade regeringen förslag till både höständringsbudgeten för 2020 och budgetpropositionen för 2021 till riksdagen. De bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Budgetförslagen präglas av coronapandemin och klimatförändringarna. Totalt föreslår samarbetspartierna över 100 miljarder kronor i nya satsningar. En sådan expansiv finanspolitik ger utrymme för framtidsinriktade åtgärder på infrastruktur och transporter i närtid för att långsiktigt säkerställa tillväxt, välfärd och konkurrenskraft.

Genom åren har många bra förslag riktade till näringslivets transporter presenterats. Nu krävs dock fokus på tempo och framförallt genomförande, särskilt för utveckling och förbättring av befintlig infrastruktur för att vässa transportsystemet och stärka svensk konkurrenskraft.

Näringslivets Transportråd har följande kommentarer på budgetpropositionen för 2021:

• Fortsätt ta igen den underhållsskuld som finns på landets vägar och järnvägar
• Satsa på vägunderhåll och förstärkningar av vägar för effektivare transporter
• En 20-årig finansierad underhållsplan behövs
• Satsa på kompetensförsörjning
• Kompensation för höjda banavgifter välkomnas
• Säkerställ konkurrensneutrala åtgärder för alla godstransporter på järnväg
• Elektrifiering är en viktig pusselbit för minskade växthusgasutsläpp
• De höjda reduktionsnivåerna i reduktionsplikten slår kraftigt mot tunga transporter
• Bättre koordinering behövs av skatter och avgifter inom transportsektorn

Fortsätt ta igen den underhållsskuld som finns på landets vägar och järnvägar

I budgetpropositionen föreslår regeringen att underhållet av statliga järnvägar i hela landet ska öka med ytterligare 500 miljoner kronor årligen mellan 2021–2023. Förslaget ska stärka järnvägens tillförlitlighet och möjligheter till klimatsmarta transporter av både gods och människor. Trafikverket ges nu möjlighet att utöka och tidigarelägga underhållsåtgärder. Regeringen föreslår vidare en motsvarande satsning med 500 miljoner kronor årligen åren 2021–2023 på vägar i landsbygden.

Nu är rätt tid att långsiktigt ta igen det eftersläpande underhållet på statliga vägar och järnvägar. De satsningar som görs måste i betydande utsträckning användas för att tidigarelägga åtgärder som ökar bärigheten, tillgängligheten, kapaciteten och framkomligheten i betydelsefulla godsstråk och sträckor för näringslivets transporter där problemen är som störst. Då kommer tillgängligheten och tillförlitligheten för godstransporter på järnvägen öka, vilket på sikt även har en positiv påverkan på lönsamheten hos tågföretag som opererar på godstransportmarknaden.

Satsa på vägunderhåll och förstärkningar av vägar för effektivare transporter

En satsning på underhåll och bärighetshöjande åtgärder på vägar i landsbygden med betydelse för näringslivets transporter är också särskilt angelägen, eftersom många av dessa vägar enligt den nuvarande nationella planen riskerar att vara i än sämre skick i slutet av planperioden 2018–2029.

Alla transportslag behöver effektiviseras utifrån sina förutsättningar. Näringslivets Transportråd önskar därför även en satsning på effektivisering av vägtransporterna för minskade CO2-utsläpp. Exempelvis bör regeringen skynda på utbyggnaden av vägnätet för tyngre lastbilar (BK4) och även tillåta längre lastbilar.

Coronakrisen innebär även en belastning på de offentliga finanserna i landets kommuner. Näringslivets Transportråd efterlyser en riktad statlig satsning till kommunerna kopplat till underhåll och infrastrukturinvesteringar för godstransporter. Även på det kommunala nätet krävs åtgärder i exempelvis broar för att klara tyngre lastbilar, vilka riskerar att utebli på grund av kraftigt försämrad ekonomi i coronakrisens spår.

En 20-årig finansierad underhållsplan behövs

För att säkerställa att regeringens och riksdagens satsningar på ökat underhåll av infrastrukturen kommer till maximal nytta behövs finansierade långtidsplaner som går bortom den årliga budgetprocessen. Näringslivets Transportråd efterfrågar återigen en finansierad underhållsplan som inom 20 år tar igen det eftersläpande underhållet för väg- och järnvägstransportsystemen och som saknades i den nationella infrastrukturplanen för 2018–2029. Det är också viktigt att en ökad ambitionsnivå vad gäller såväl investeringar som underhåll av infrastrukturen inte går förlorad genom en transportpolitik med motstridiga mål.

Satsa på kompetensförsörjning

För att kunna realisera planerade investerings- och underhållsprojekt inom framför allt järnvägsområdet, krävs fler personer med rätt kompetens för att genomföra arbetet. Samtidigt står infrastruktur- och transportsektorn inför en omställning till ett modernt och hållbart transportsystem som ställer nya krav på både medarbetare och på tekniken. Näringslivets Transportråd är positiva till att regeringen uppmärksammar utmaningar med kompetensförsörjningen och menar att det krävs krafttag för att säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning inom infrastruktur- och transportsektorn. Annars riskeras genomförandet av den nationella planen 2018–2029.

Kompensation för höjda banavgifter välkomnas

Näringslivets Transportråd välkomnar att regeringen har hörsammat kritiken mot kraftigt höjda banavgifter under en 10-årsperiod. Det är bra att regeringen föreslår en kompensation för ökade banavgifter till godstrafiken genom den så kallade miljökompensationen. Regeringen införde 2018 första gången en miljökompensation på järnvägen. Målet var att öka järnvägens konkurrenskraft och på så sätt stimulera överflyttning av gods från väg till järnväg. Denna avskaffades efter 2019 utan att större effekt kunnat konstateras. Nu föreslår dock regeringen att miljökompensationen förlängs och vidareutvecklas. Det innebär att 400 miljoner kronor årligen avsätts mellan 2021–2025. Varuägarnas kritik av systemet kvarstår dock gällande avsaknad av långsiktighet och förutsägbarhet. Information om stödets storlek har varit bristande och det har därför inte kunnat komma transportköparen till del. Grundtanken att kompensera för höjda banavgifter är god och genom tydligare kommunikation till varuägare om kopplingen kan de positiva effekterna som eftersöks med miljökompensationen också nås. Förslagsvis skulle miljökompensation kunna kompletteras med en breddad och intermodal ekobonus för att minska kostnader för omlastning mellan trafikslag och stimulera till uppstart av nya transportlösningar.

Säkerställ konkurrensneutrala åtgärder för alla godstransporter på järnväg

Samtidigt, utöver miljökompensationen, föreslås i budgeten för 2021 ett kapitaltillskott om 1,4 miljarder kronor till Green Cargo AB. Med kapitaltillskottet ges Green Cargo förutsättningar att stärka sin finansiella ställning för att fortsatt kunna bedriva godstransporter på järnväg. Flera tågföretag på godstransportmarknaden har länge tampats med dålig lönsamhet. Regeringen bör satsa pengar på åtgärder som angriper grundläggande problem för godstransporter på järnvägen, istället för stora stöd till en dominerande statlig aktör. Det handlar om att förbättra järnvägens funktionalitet och tillförlitlighet genom att bland annat eliminera eftersläpande underhåll, digitalisera tåglägestilldelning och prioritera godståg högre i förhållande till passagerartåg. Det skulle bidra till ökad lönsamhet för fler tågföretag och en mer fungerande godstransportmarknad på järnvägen.

Elektrifiering är en viktig pusselbit för minskade växthusgasutsläpp

För att nå sektorsmålet om minst 70 procent minskade utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter (utom flyget) till 2030 jämfört med 2010 krävs det en omfattande och snabb omställning av hela transportsektorn. Elektrifieringen pekas ut som en viktig del i omställningen och regeringen föreslår ett stöd som ska påskynda elektrifieringen av tunga vägtransporter inom de mest trafikerade områdena. I satsningen ingår även elektrifiering med vätgasdrift. Stödet ska bland annat omfatta regionala elektrifieringspiloter där kommuner och företag etablerar piloter för elektrifierade transporter. Sammantaget omfattar stödet 500 miljoner kronor 2021 och 550 miljoner kronor 2022. Näringslivets Transportråd välkomnar satsningen för att elektrifiera transportsektorn och särskilt fokuset på de tunga vägtransporterna. Näringslivets Transportråd vill dock återigen betona behovet av tempo och genomförande. Exempelvis har den elektrifieringskommission som beslutades om redan i budgetpropositionen för 2020 för att bland annat påskynda investeringar i elvägar fortfarande inte tillsatts.

De höjda reduktionsnivåerna i reduktionsplikten slår kraftigt mot tunga transporter

I budgetpropositionen föreslås även att reduktionsnivåer i reduktionsplikten ska successivt öka fram till 2030 med en kontrollstation 2022 och att en reduktionsplikt införs för flyget. Reduktionsplikten är ett styrmedel för att minska utsläppen i transportsektorn genom ökad inblandning av hållbara biodrivmedel i bensin och diesel. Förslaget innebär en reduktionsnivå på 6 procent för bensin och 26 procent för diesel från tidigast 30 juni 2021, att jämföra med de gällande reduktionsnivåerna på 4,2 procent för bensin och 21 procent för diesel. Inriktningen är en linjär bana med indikativa nivåer för 2030 på 28 procent för bensin och 66 procent för diesel. Med den kraftiga skillnaden på reduktionsnivåerna mellan bensin och diesel, är det tydligt att reduktionsplikten främst siktar på en omställning av de tunga transporterna, eftersom den förväntas initialt i stor utsträckning ske genom övergång till biodrivmedel snarare än elektrifiering. Därmed finns det skäl att tro att drivmedelspriset för tunga transporter ökar kraftigt de närmaste åren.

Bättre koordinering behövs av skatter och avgifter inom transportsektorn

Slutligen efterlyser Näringslivets Transportråd en bättre koordinering av skatter och avgifter inom transportsektorn.  Det krävs en mer sammanhållen och konsistent transportpolitik om målet om 70 procent minskade CO2-utsläpp från transportsektorn ska nås och näringslivets konkurrenskraft stärkas. Det skulle även bidra till jobbskapande tillväxt, välfärd och hållbarhet i samhället i stort.

NÄRINGSLIVETS TRANSPORTRÅD

Med vänliga hälsningar

Jenni Ranhagen