Förslag till föreskrifter om avgifter inom Transportstyrelsens verksamhet (TSG 2010-592)
Transportstyrelsens redovisning av regeringsuppdrag gällande avgifter inom myndighetens verksamhet (N2010/4895/TE)
Sammanfattande synpunkter
Undertecknande organisationer vill uttrycka vår oro för den utveckling transportsektorn står inför. Flera olika initiativ och förslag diskuteras i skrivande stund som alla kommer att medföra höjda priser på transporter. Fördubblade banavgifter inom fyra år till 2013, IMO:s krav på fartygsbränslen samt höjd koldioxidskatt är några av dessa. Transportstyrelsens avgiftsfinansiering är ytterligare en pålaga ovanpå de ovan angivna och som direkt kommer påverka transportföretagen.
Näringslivsorganisationerna saknar en samlad konsekvensanalys av de sammantagna effekterna på transportsystemet och i förlängningen av hur svensk industris och handelns konkurrensförmåga påverkas liksom konsekvenserna för människors mobilitet och möjlighet att ta sig till städer och arbetsplatser. En samlad översyn av den svenska transportnäringens kostnadsläge och konkurrensförmåga är en av de prioriterade åtgärderna i den så kallade ”Jönköpingsdeklarationen” som undertecknades i augusti av företrädare för bland annat transportföretag, varuägare samt fordonsindustrin och offentliga aktörer. Denna överenskommelse riskerar att bli negligerad om det nya avgiftssystemet implementeras utan att ta hänsyn till andra planerade pålagor.
Näringslivsorganisationerna avstyrker mot denna bakgrund Transportstyrelsens förslag till avgifter. Vi föreslår att regeringen ger ett gemensamt uppdrag till Tillväxtverket, Tillväxtanalys och Trafikanalys att genomföra en samlad utvärdering av effekterna. Tillväxtverket föreslås av oss bli samordnare av uppdraget.
Våra organisationer har i flertalet remissvar, skrivelser med mera framfört att den grundläggande principen bör vara att myndighetsutövning bör anslagsfinansieras. Transportnäringens verksamhet, som ska belasta myndighetens kostnader, både bidrar till samhällets utveckling och kommer samhällsnyttan till godo. Dagens skattenivå för transportnäringen utgår dessutom ifrån att skatterna bland annat används till nödvändig myndighetsverksamhet. Men i det liggande förslaget finns inget som tyder på att andra skatter kommer att sänkas för att kompensera för avgiftshöjningarna.
Kommentarer per trafikslag
Flyget
Enligt Transportstyrelsens förslag kommer avgifterna för många flygbolag höjas, sammantaget med 300-400 procent, vilket innebär reella negativa effekter för många av de mindre bolagen. Transportstyrelsen menar i sin utredning att vissa bolag kan bli tvingade att lämna marknaden. Flyget är en viktigt, integrerad del av hela transportsystemet och att företag tvingas lämna marknaden på grund av statligt avgiftssystem är minst sagt anmärkningsvärt. Flyget är en pressad bransch som dessutom kommer känna av sviterna av vårens ask-problematik under en tid framöver. Förslaget innebär att inga avgifter kommer införas under 2011 men det saknas detaljer om hur avgifterna ska införas framöver.
Järnvägarna
Tillsynen av järnvägarna är idag helt anslagsfinansierad och Transportstyrelsens förslag innebär således kraftiga avgiftshöjningar för såväl järnvägs- som hamnföretag, som införs under en treårsperiod. Den föreslagna avgiftshöjningen på 42 miljoner kr kommer att sammanfalla med den planerade fördubblingen av banavgifterna till 2013 (som tillsammans med andra föreslagna höjningar kommer att öka avgiftsuttaget med totalt 8,8 miljarder kronor under planperioden) och därför bli ytterligare en pålaga för järnvägsbranschen.
Det finns en stark politisk vilja att utveckla järnvägarna, att skapa förutsättningar för fler godstransporter på järnväg samt att fler passagerare ska välja spårbundna transporter. De kombinerade transporterna är fortfarande under utveckling och om de ska kunna bli ett konkurrenskraftigt alternativ till de mer flexibla vägtransporterna beror på hur välfungerande och kostnadseffektiva järnvägarna är. Att då införa dubbla pålagor i form av ban- och tillsynsavgifter är direkt kontraproduktivt och kommer istället innebära att gods flyttas över till vägtransporter. De nya tillsynsavgifterna blir särskilt kännbara för mindre operatörer och dessutom innebär de ett tillkommande inträdeshinder. För de industrier som är beroende av järnvägarna innebär pålagorna ökade kostnader och i förlängningen en konkurrensnackdel för svensk industri och handel gentemot andra länder.
Vägtransporter
Införandet av en årsavgift för tillsyn och kontroll på vägtransportsidan, utan att myndigheten utfört en motprestation, innebär att avgiften snarare är att betrakta som en skatt. En avgift måste istället sättas i relation till utförd åtgärd – oavsett om åtgärd utförts eller oberoende av vilken inspektör som utför tillsynen.
I regleringsbreven till Vägverket på 1990- och 2000-talet beskrev regeringen vilka kontroller som skulle utföras på bl. a yrkestrafikområdet. Åtskilliga miljoner som var märkta för verksamheten överfördes årligen till Vägverket som genom sina regioner fördelade dessa skattemedel till respektive polismyndighet utifrån utfallet av deras verksamhet inom området. Medlen kom senare att överföras direkt till Polisen. När nu en central del av verksamheten flyttas från Polisen bör de dedikerade medlen följa verksamheten. Istället föreslås att man inför ytterligare en skatt på vägtransporterna för att finansiera en redan finansierad verksamhet.
Problemen med ständigt nya förslag om avgiftshöjningar är att de först till synes begränsade avgiftshöjningar blir så småningom en ansenlig ökning av företagens administrativa kostnader. Ett exempel på kostnadsproblematiken är inom bussföretagen vars ekonomi ofta baseras på långa kontrakt med kommuner och landsting där kostnader och intäkter indexeras. Detta är dock inte fallet med nya skatter och avgifter. Således skapar oklara och snabba förändringar i statliga skatter och avgifter problem i tiotals år framöver.
De ökade kostnaderna för de svenska företagen innebär i förlängningen en snedvridning i konkurrensen gentemot utländska företag. Vägtransporterna verkar i stor utsträckning på den internationella marknaden och ensidiga kostnadsökningar genom de svenska avgiftshöjningarna innebär ett sämre konkurrensläge för de svenska företagen.
Sjöfarten
Näringslivsorganisationerna föreslår att en översyn av nivån på farledsavgifterna för sjöfarten genomförs i linje med överenskommelsen i Jönköpingsdeklarationen om att i en samlad konsekvensanalys studera effekterna av höjda transportpriser för svenskt näringsliv och kostnader för svensk sjöfartsnäring. Ett viktigt motiv för detta är de fördyringar av sjötransporter som kommande miljöregler inom sjöfarten kommer innebära, i synnerhet särregeln beträffande svavel.
Avslutande synpunkter
Sveriges geografiska läge i norra Europa med långa avstånd till viktiga marknader gör det extra viktigt att näringslivet har tillgång till väl fungerande och kostnadseffektiva transporter. Den samlade översynen av den svenska transportnäringens kostnadsläge och konkurrensförmåga bör därför snabbt komma till stånd.
Näringslivsorganisationerna föreslår att regeringen ställer samma krav på effektivisering av Transportstyrelsens verksamhet och genomförandet av regelförenklingar som ställts på andra myndigheter. Vi saknar ett regelförenklingsperspektiv i det utsända remissmaterialet. Vi saknar även konkreta effektiviseringskrav på Transportstyrelsens verksamhet.
Det nya Trafikverket redovisar i rapporten över sitt första verksamhetskvartal till Näringsdepartementet att: ”Generaldirektören beslutade den 28 maj 2010 om direktiv för fortsatt effektivisering i Trafikverket. Direktivet tar sikte på den trafikslagsövergripande planeringen, inköps- och upphandlingsprocessen samt den interna verksamheten. Trafikverket ska lämna en handlingsplan till regeringen senast den 31 december 2010”.
Näringslivsorganisationerna föreslår att Näringsdepartementet ger Transportstyrelsen i uppdrag att utarbeta en motsvarande handlingsplan för effektivisering av myndighetens samlade verksamhet.
Guy Ehrling Peter Jeppsson
Näringslivets Transportråd TransportGruppen
Peder Wadman Anna Grönlund
Branschföreningen Tågoperatörerna Bussbranschens Riksförbund
Mikael Castanius Håkan Friberg
Sveriges Hamnar Sveriges Redareförening
Jan-Olov Bergling Johan Lindström
Svenska flygföretagares Riksförbund Sveriges Åkeriföretag