Näringslivets Transportråd

transportpng

Förslag till infrastrukturplan

Förslag till infrastrukturplan
Skriv ut
Isbrytare och godståg.jpg

Trafikverket har överlämnat ett förslag till nationell plan för infrastrukturen åren 2022-2033 till regeringen. En nationell plan för infrastruktur presenteras en gång varje mandatperiod och den gäller tolv år framåt. Enligt Trafikverket innebär förslaget viktiga satsningar för ett smidigt, grönt och tryggt transportsystem för medborgare och näringsliv. Näringslivets Transportråd saknar dock alltjämt de viktigaste åtgärderna som behövs för att på riktigt vässa transportsystemet och stärka svensk industris och handels konkurrenskraft. Det gäller behovet av bl.a. långsiktiga förutsättningar för förbättring av befintlig infrastruktur och förnyelse av statlig isbrytarflotta.

Förslaget är nu samtidigt utskickad på remiss med sista svarsdag 28 februari 2022. Planen fastställs sedan genom ett regeringsbeslut i maj/juni 2022. NTR kommer självklart att svara på denna remiss men har några preliminära synpunkter.

Näringslivets Transportråd har i inspel till Trafikverket framfört att förslaget till nationell plan bör säkerställa att regeringens godstransportstrategi genomförs i sin helhet. Strategin var en framgång för Näringslivets Transportråd när den kom och samlar många av de åtgärder industrin och handeln anser behövs för att godstransporter i Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas och effektiviseras och samtidigt ge förbättrad konkurrenskraft för svenska företag. För att förverkliga mål om överflyttning, till sjöfart och järnväg, och fossilfrihet samt uppfylla transportpolitiska mål om tillförlitlighet för näringslivets godstransporter behövs ett genomförande av Nationella godstransportstrategin. Förslaget till nationell plan för 2022-2033 är den första sedan strategin antogs 2018. Det återstår att se i vilken mån förslaget till nationell plan genomsyras av godstransportstrategin.

Näringslivets Transportråd välkomnar den fortsatta satsningen på näringslivsåtgärder på järnväg.

Näringslivets Transportråd förespråkar en snabbare implementering av BK4 än enligt Trafikverkets förslag och att satsningen flyttas till ”utveckling av transportsystemet” för att inte konkurrera med angelägna underhålls- och bärighetsförstärkande åtgärder.

Trafikverket föreslår vidare flera bra satsningar på sjöfarten såsom Malmporten men Näringslivets Transportråd saknar fortfarande den viktigaste åtgärden för att stärka sjöfarten, nämligen investeringen i ny isbrytarflotta och driften av isbrytare. Detta har riksdagen också krävt i ett tillkännagivande i samband med beslut om regeringens infrastrukturproposition. En investering i ny isbrytarflotta skulle på lång sikt och stadigvarande gynna transportpolitiska mål, överflyttning till sjöfarten, konkurrenskraften hos industri och handel, samt åtgärda Sjöfartsverkets ekonomi.

Näringslivets Transportråd håller med om det av Trafikverket påpekade behovet, vilket innebär att det eftersläpande underhållet ökar till 2033. Det är synd att regeringen och samarbetspartierna i sin infrastrukturproposition inte valde att följa Trafikverkets rekommendation gällande vidmakthållande. Enligt Näringslivets Transportråd bör fokus ligga på underhåll så länge underhållsskulden finns kvar och växer. Näringslivets Transportråd föreslår nu att Trafikverket, vid senare tillfälle och på eget initiativ, tar fram en plan som visar vad som krävs för att återta det eftersläpande underhållet fram till ett tydligt årtal då underhållsskulden ska vara minimerad, så att vi kan nå ett läge där fokus kan ligga på förebyggande underhåll istället för akut avhjälpande underhåll.

Näringslivets Transportråd vill se en transportpolitik som verkar för ett effektivt och klimatsmart logistiksystem, eftersom det främjar konkurrenskraft, handel och sysselsättning i hela landet. Tillförlitlighet är industrin och handelns viktigaste transportpolitiska fråga och har sin grund i en väl fungerande infrastruktur. Alla trafikslagen är viktiga och kompletterar varandra. Utgångspunkten för godstransporter måste vara en politik som samlat ser till hela transportkedjan. Transportsystemet måste vara effektivt, tillförlitligt, hållbart och förbättra industrin och handelns konkurrenskraft.

Sammanfattning av planförslaget

Trafikverket har överlämnat sitt förslag till nationell plan för infrastrukturen åren 2022-2033 till regeringen. En nationell plan för infrastruktur presenteras en gång varje mandatperiod och den gäller tolv år framåt. Enligt Trafikverket innebär förslaget viktiga satsningar för ett smidigt, grönt och tryggt transportsystem för medborgare och näringsliv.

Utgångspunkten för Trafikverkets förslag är de transportpolitiska målen, inklusive klimatmålen. Trafikverkets övergripande prioritering är att i första hand vårda och utveckla den infrastruktur som redan finns, samt vidta åtgärder som gör att den utnyttjas effektivt. Transportsystemets funktion, användning och miljöpåverkan påverkas även av en rad andra faktorer som inte är en del av infrastrukturplanen, såsom styrmedel, regleringar och upphandlad trafik. För att nå de transportpolitiska målen är infrastrukturen en pusselbit bland flera.

De ekonomiska ramarna för infrastrukturplanen anges i regeringens proposition Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151). Inriktningarna för arbetet anges också av regeringens direktiv till Trafikverket att upprätta ett förslag till en trafikslagsövergripande nationell plan för utveckling av transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033. Den statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen uppgår till 799 miljarder kronor för perioden 2022–2033 (2021 års prisnivå). Medlen ska fördelas enligt följande:

Det innebär att de ekonomiska ramarna för utveckling och vidmakthållande ökar jämfört med den gällande infrastrukturplanen för åren 2018-2029. Trafikverket anger samtidigt att utrymmet för nya investeringar är begränsat, eftersom regeringen i uppdragsdirektiven angett att bl.a. den gällande planen ska fullföljas, nya stambanor byggas inom ramen liksom det nya signalsystemet ERTMS. Med anledning av de stora industrisatsningarna i Norrbotten och Västerbotten föreslås vissa nya infrastruktursatsningar i området, framför allt i järnvägssystemet.

I Trafikverkets uppdrag anges stärkt konkurrenskraft för näringslivet som en viktig utgångspunkt. Trafikverket föreslår därför underhållssatsningar på vägar och järnvägar som är viktiga för näringslivet, inklusive bärighetssatsningar med utveckling av BK4-vägnätet. Samtidigt konstaterar Trafikverket att försämringar av standarden är oundvikliga på både låg- och högtrafikerade vägnätet och på det lågtrafikerade järnvägsnätet räcker medlen inte till för att ta igen det eftersläpande underhållsbehovet utan endast till livstidsförlängande åtgärder. En bärighetssatsning, även fortsatt inom ramen för anslaget för vägunderhåll, ska enligt Trafikverket bidra till att de viktigaste vägarna för näringslivets transporter ska kunna upplåtas för BK4 och för att kunna upprätthålla nivån på framkomligheten för tung trafik året runt, dvs. att minska så kallade tillfälliga bärighetsrestriktioner. Trafikverket räknar med att 70–80 procent av de vägar som är viktigast för näringslivet kommer att kunna öppnas för BK4 till år 2029, och uppemot 90 procent under planperioden.

Trafikverket föreslår åtgärder som ska möjliggöra överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Dessutom ska kapacitetsåtgärder på järnväg i form av bl.a. längre, större och tyngre tåg skapa bättre tillgänglighet i viktiga godsstråk på järnväg. Trafikverket anger också att åtgärder för att möjliggöra längre fordonsekipage för godstransporter på väg skulle skapa stora samhällsnyttor i form av stärkt konkurrenskraft för näringslivet, minskade utsläpp, slitage och olyckor till marginella kostnader. För detta krävs dock först en förordningsändring.

Den särskilda näringslivspotten för åtgärder på järnväg föreslås finnas kvar i oförändrad omfattning på 1,2 miljarder kronor. Trafikverket bedömer att nuvarande inriktning bidrar till effektiva intermodala transportlösningar. Det handlar om att tillsammans med näringslivet identifiera åtgärder i den statliga järnvägsinfrastrukturen som är motiverade av näringslivets behov, exempelvis effektivisering av anslutningar till terminaler för omlastning av gods.

Vidare föreslår Trafikverket satsningar inom sjöfarten. För att kunna ta emot större fartyg görs anpassningar av farleden till Luleå hamn och Göteborgs hamn. Därutöver görs utbyte och uppgradering av slussarna i Trollhättan och förbättring av farleden mellan Landsort och Södertälje och, via ombyggda slussar i Södertälje, farleden i Mälaren. Satsningen på ny isbrytarflotta inryms inte i planförslaget.

Framtida transportinfrastruktur ska vara fossilfri och dess miljöpåverkan under hela livscykeln ska vara mycket liten. Omfattande elektrifiering är särskilt nödvändig och det behövs forskning och innovation som stödjer snabbare utrullning av elektrifieringslösningar i transportsystemet, i synnerhet inom sjöfart och luftfart. En viktig del av omställningen till fossilfrihet i transportsystemet är elektrifiering av vägtrafiken. Det är framför allt utbyggnaden av elvägar som ingår i förslaget till nationell plan. Enligt Trafikverket utvecklas elektrifieringslösningar för tunga transporter i snabb takt, vilket bidrar till att den föreslagna ambitionsnivån för utbyggnad av elvägar är något lägre jämfört med den plan som tidigare föreslagits. Även elektrifiering av ett antal järnvägssträckor där trafiken ännu drivs med diesel ingår i planförslaget.

Trafikverket anger att de kommer under planperioden att verka för att tillvarata digitaliseringens möjligheter genom att beakta utvecklingen av informationsmängder och den digitala infrastrukturen. Nya typer av åtgärder med tydliga inslag av digitalisering som ger direkta effekter i transportsystemet kan underlätta omställningen till ett hållbart transportsystem. Trafikverket hoppas även kunna öka produktiviteten i sina egna projekt och bl.a. inom vinterväghållning med hjälp av digitalisering.

NÄRINGSLIVETS TRANSPORTRÅD