Skriv ut
Näringsdepartementet
103 33 Stockholm
Remissyttrande över Hamnstrategi – Strategiska hamnnoder i det svenska transportsystemet, Strategiska godsnoder i det svenska transportsystemet – ett framtidsperspektiv och Ett strategiskt nät av kombiterminaler – intermodala noder i det svenska godstransportsystemet.
Näringslivets Transportråd vill framföra följande med anledning av rubricerade betänkanden.
Vi instämmer i de fem utgångspunkter som legat till grund för de tre utredningarna, nämligen att
• Godstransportsystemet bör vara marknadsstyrt.
• Varuägarna bör stå i centrum.
• Statens roll är att skapa förutsättningar och formulera tydliga kriterier för vilka investeringar staten ska göra med utgångspunkt från samhällsekonomisk lönsamhet.
• De transportpolitiska målen bör vara styrande.
• Staten har ett särskilt ansvar för att främja de svenska företagens konkurrenskraft.
Vi instämmer också i utredningens övergripande ansats att genom ett samlat stråk- och nodtänkande skapa förutsättningar för ett transportsystem där de olika transportslagen samspelar och kompletterar varandra. I ett sammanhållet transportsystem är hamnar, kombiterminaler och flygplatser viktiga logistiska nav som knyter samman godstråken där vägar och järnvägar tillsammans bildar en kapacitetsstark infrastruktur. Detta leder fram till utredningarnas slutsats att ett begränsat antal strategiska hamnar och kombiterminaler bör ligga till grund för den statliga infrastrukturplaneringen.
Utredningarna pekar ut tio hamnar av särskilt strategisk betydelse samt ett strategiskt nät med åtta kombiterminaler.
Näringslivets Transportråd anser att det för planeringen av den svenska infrastrukturen är rationellt och av stort värde att identifiera strategiska hamnar och kombiterminaler för det svenska näringslivets fortsatta utveckling och konkurrenskraft. Vi menar att strategiska hamnar är sådana som genom anslutande landinfrastruktur kan uppfylla extra stora kundkrav på integrerade transportlösningar mellan sjöfart, väg och järnväg till olika delar av världen. Både hamnar och kombiterminaler är platser där gods antingen byter transportslag eller sorteras om i transportkedjan. De är nödvändiga för de intermodala transporterna. Därmed skapas förutsättningar för effektiva och obrutna transportkedjor där godstransportsystemen utnyttjas effektivt.
Vi har tidigare i en skrivelse ställd till Hamnstrategiutredningen 2007-02-12 lämnat ”Synpunkter på prioritering av hamnar och kombiterminaler”. De förslag till prioriteringar som nu lämnas av utredningarna är till stora delar sammanfallande med de förslag som tidigare presenterats av oss.
Vi har också i yttrande över ”Inriktningsunderlag 2010-2019” framfört krav på kraftigt ökade resurser till infrastrukturen och en förenklad planering.
Staten anger de långsiktiga förutsättningarna byggandet av infrastruktur
Vi menar att staten har en viktig roll i att ange långsiktiga förutsättningar för samhällsplaneringen. Genom att peka ut nationellt strategiska hamnar och kombiterminaler ges en samlad bild över transportsystemet som aktörer på olika nivåer i samhället – nationellt, regionalt och lokalt samt inom näringslivet – kan förhålla sig till inför egna beslut. Bilden bör inte minst ligga till grund för de statliga investeringsplanerna för vägar och järnvägar under perioden 2010-2019.
Vi bedömer också att de stråk, som utredningarna pekar ut och där en betydande del av godsflödena i Sverige finns är stabila. Ett begränsat antal stråk täcker in en betydande del av de godsmängder och godsvärden som transporteras i landet. Dessa huvudstråk kan sägas utgöra ryggraden i det svenska transportsystemet.
Globaliseringen innebär allt snabbare förändringar av handel och logistiska flöden
En långsiktigt stabil infrastrukturplanering måste emellertid kombineras med en ökad flexibilitet där staten snabbt kan svara upp mot ökade kapacitetsbehov vid förändringar av logistiska flöden. Allt snabbare strukturförändringar i näringslivet och samhället kräver en hög grad av anpassbarhet. Dessa förändringar kan exempelvis innebära att kravet på kapacitet i hamnar och terminaler ökar i både konsumtionsregioner och produktionsregioner.
Det är ett känt faktum att redan nu behövs en ökad kapacitet i storstads- och storregioners transportsystem. En växande befolkning i sådana konsumtionsregioner ställer kvar på en väl fungerande godsförsörjning. Industrin och handeln har att dagligen hantera förseningar orsakade av kapacitetsproblem i storstädernas transportsystem. Hamnstrategiutredningen har i sitt förslag till strategiska hamnar inom Östra Svealand endast nämnt Kapellskär i hela det expansiva område som finns mellan Östergötland och Gävle. Samtidigt finns här en snabb utveckling där marknadens aktörer skapar sina lösningar. Staten bör i sin avvägning av vilka hamnar som är nationellt strategiska fortsatt följa regionens olika hamnar och främja en samverkan mellan dem.
Strategiska hamnar och kombiterminaler måste sätts in i ett marknadsperspektiv
Näringslivets Transportråd menar att de hamnar och kombiterminaler som pekas ut som strategiska fortlöpande måste utvärderas av infrastrukturhållarna utifrån marknadsutvecklingen. Kraven på en utbyggnad av transportinfrastrukturen för utveckling av nya eller befintliga godsflöden måste snabbt fångas upp och kanaliseras. Aktörer på transportmarknaden har – utan statliga beslut om att peka ut vissa hamnar eller terminaler som strategiska – tagit egna initiativ för att knyta samman olika distributionssystem. Som exempel kan nämnas att Göteborgs Hamn under de senaste åren byggt upp ett system med inlandspendlar, för närvarande 23 dagliga tågpendlar till olika logistikcentra i Sverige och Norge. Dessa inlandshamnar (dryports) har tillskapats utifrån marknadens krav. Andra aktörer inom logistikbranschen arbetar för att utveckla liknande system med transportslingor till terminaler och logistikcentra i olika delar av landet.
Det är således viktigt att de av staten prioriterade strategiska hamnarna och terminalerna inte ses som del i en bindande nationell plan som måste genomföras i alla dess delar utan lyhördhet för marknadsförändringar. Det är dynamiken på godstransportmarknaden, marknadens efterfrågan, som till syvende och sidst kommer att avgöra vilka stråk och noder som godsflödena söker sig till.
Vi vill även understryka betydelsen för näringslivet av effektiva hamnar och kombiterminaler utanför den krets som prioriteras som nationellt strategiska. En hamn eller en kombiterminal kan ha en stor betydelse för den nationella och regionala godsförsörjningen liksom för transportupplägg till olika delar av världen och tillgodose efterfrågan av hamn- eller terminaltjänster på marknaden, även om hamnen eller terminalen ifråga inte ingår i dem som av staten utpekas som strategiska.
Rollfördelning och prissättning inom hamnar och kombiterminaler måste tydliggöras
Kombiterminalutredningen har haft till uppdrag att se över rollfördelningen inom terminalerna, t ex var gränssnittet finns mellan den hårda infrastrukturen och tjänsteverksamheten på terminalen. Vad bör vara en statlig angelägenhet och vad bör upphandlas i konkurrens samt hur bör prissättningen ske? Näringslivets Transportråd instämmer i uppfattningen att terminalerna ska vara öppna för alla aktörer på lika villkor. Regelverk och prissättning måste utformas så att de är konkurrensneutrala för alla trafikutövare och de olika trafikslagen.
Kombiterminalutredningen föreslår att prissättningen sker enligt samhällsekonomisk marginalkostnad för spåren. I terminalerna ska priserna vara så låga som möjligt. Terminalägaren bör ta ut självkostnaden för utnyttjande av hårdgjorda ytor och genom upphandling se till att kostnaderna för hanteringen i terminalerna hålls nere. Vi delar här utredningens uppfattning.
Hamnstrategiutredningen har däremot inte haft i uppdrag att se över rollfördelningen inom hamnarna. Det tycker vi har varit en brist. Den borde ha fått i uppdrag att analysera möjligheterna till en effektiviserad godshantering inom hamnarna. Även i hamnarna borde priserna vara så låga som möjligt. Vi anser att det behövs en sund konkurrens både mellan och inom hamnar, vilket måste bygga på tydliga regler för dels offentlig finansiering, dels tillträde till hamnmarknaden som ger tillgänglighet till konkurrenskraftiga tjänster.
Parallellt med att de strategiska hamnarnas position stärks måste också ställas krav på hamnarna att säkerställa konkurrensen i hamnen när det gäller operatörer av godshanteringstjänster och att hamnen ska se positivt på att hamnkunder har möjlighet till egen hantering.
Vidare är det angeläget att hamnarna har transparens i redovisningen där infrastrukturförvaltningen särskiljs från övrig hamnverksamhet i hamnföretags ekonomiska redovisning. Genom detta får andra aktörer möjlighet att bedöma marknadsbetingelserna och förutsättningarna för likabehandling ökar.
En sund konkurrens mellan olika hamnar om konkreta affärsupplägg står inte i motsats till ett utvecklat samarbete och en effektivare rollfördelning mellan näraliggande hamnar. Några exempel på regional samverkan i hamnfrågor beskrivs av Hamnstrategiutredningen. Vi förutsätter att arbetsfördelning och samverkansfrågor mellan olika hamnar diskuteras med varuägarna då förutsättningarna och de lokala förhållandena varierar.
OPS för utbyggnad av nya kombiterminaler
Kombiterminalutredningen föreslår att OPS-lösningar (offentlig-privat-samverkan) prövas för finansiering av två nytillkommande terminaler, Torsvik och Stockholm Norra. Näringslivets Transportråd delar uppfattningen att de föreslagna terminalutbyggnaderna kan vara lämpliga projekt där privata och offentliga aktörer kan agera i samverkan.
NÄRINGSLIVETS TRANSPORTRÅD
Lars Hallsten