Näringslivets Transportråd

transportpng

Inriktning för tjänsteutbud, kapacitetstilldelning och prissättning inom Trafikverkets järnvägsverksamhet

Inriktning för tjänsteutbud, kapacitetstilldelning och prissättning inom Trafikverkets järnvägsverksamhet
Skriv ut

Till Trafikverket

Remissyttrande över ”Inriktning för tjänsteutbud, kapacitetstilldelning och prissättning inom Trafikverkets järnvägsverksamhet” 
Näringslivets Transportråd har fått Trafikverkets utredning på remiss. Vi har diskuterat utredningen med Transportindustriförbundet och lämnar ett gemensamt remissyttrande enligt nedan:
Remisstiden av utredningen har varit kort i de för transportköpare och transportföretag så centrala och viktiga frågor som tas upp om tjänster, principer för kapacitetstilldelning och Trafikverkets prissättning på järnvägsområdet. Förslaget inkom till Näringslivets Transportråd den 24 november med begäran om synpunkter till i början av december.

Näringslivets Transportråd och Transportindustriförbundet föreslår därför att samråd och dialog med våra organisationer även sker under Trafikverkets fortsatta arbete med ovan nämnda frågor. Nedan redovisas våra synpunkter på några av huvudfrågorna i rapporten.

Banavgifter och prissättning av tjänster
Näringslivets Transportråd och Transportindustriförbundet har båda tidigare i olika sammanhang föreslagit att Trafikverket ska genomföra en heltäckande konsekvensanalys av effekterna av en fördubbling av banavgifterna till år 2013 liksom av fortsatta höjningar under hela planperioden 2010-2021 före ett genomförande. Konsekvensanalysen bör ske i samarbete med berörda aktörer inkluderande transportköpare och transportföretag inklusive speditörer. Förslag om detta har även framförts av flera andra organisationer på transportområdet.

Det är positivt att Trafikverket i avsnitt 6 i rapporten sid. 30 aviserar att: ”Under vintern/våren 2010/2011 kommer Trafikverket att analysera framtida banavgiftsförändringar för planperioden 2010-2021”. Näringslivets Transportråd och Transportindustriförbundet förutsätter att analyserna genomförs i dialog med transportköpare och transportföretag. Vi anser att effekter av de samlade höjningarna av olika avgifter för näringslivets konkurrenskraft och antagna miljö- och klimatmål måste inkluderas. Risken är uppenbar för att den samlade effekten av kraftigt höjda banavgifter, Transportstyrelsen avgifter och det som i den av Trafikverket remitterade utredningen benämns som särskilda avgifter försämrar svenskt näringslivs konkurrenskraft.

Trafikverket presenterar i utredningen prissättningsprinciper för en rad olika tjänster som ska baseras på marginalkostnad plus det som kallas särskild avgift utan att denna särskilda avgift i något fall preciseras. Näringslivets Transportråd och Transportindustriförbundet anser att Trafikverkets utgångspunkt för prissättningen av verkets tjänster bör vara att först leverera bättre kvalitet och tillgänglighet för transportföretag och varuägare och därefter ta upp en diskussion med verkets kunder och kunders kunder om värdet på tjänsterna för användarna. Vi vill även framhålla vikten av Trafikverket kan visa på transparens i verkets ekonomiflöden över avgifter för de olika tjänster som tillhandahålls. Ett sådant förhållningssätt stämmer överens med den föreslagna inriktningen som anges i avsnitt 3 i rapporten sid. 16 att Trafikverket ska: ”uppnå ökad kundnöjdhet och leverera tjänster i enlighet med avtal (större fokus på leverans).”

Från ett varuägar- och transportindustriperspektiv har järnvägen förutsättningar att spela en viktig roll som transportmedel både på egna meriter och inte minst i samverkan med andra transportslag. Dock måste järnvägen finna rätt former för att kunna leverera ett konkurrenskraftigt transportupplägg och då måste både avgifter och kapacitet vara väl avvägda. Många transportköpare och transportföretag har ett klart intresse av att utveckla logistiska lösningar utgående från en ökad användning av järnvägen som transportmedel, men då krävs det att infrastrukturansvariga myndigheter och tågoperatörer kan leverera en efterfrågad och konkurrenskraftig produkt.

Som anges i Trafikverkets utredning ställer näringslivet nya och högre krav på transportsystemets utformning och funktion jämfört med tidigare. Logistiken är en integrerad del i företagens produktions- och utvecklingsprocess och kraven på leveransprecision skruvas upp alltmer. Bakgrunden till dessa krav på ökad flexibilitet är att kundorderstyrd produktion sker med korta ledtider och låga lagernivåer. Dessa krav ökar. Kostnadseffektivitet, hög tillgänglighet och tillförlitlighet i transporterna är starkt kopplade till ett varuägande företags förutsättningar för en effektiv verksamhet i sina anläggningar. Transportuppläggen måste vara kostnadseffektiva, driftsäkra och flexibla. Detta ställer krav på en ökad kvalitet i järnvägssystemets alla led. För Trafikverkets del handlar det om att skapa förutsättningar hög tillgänglighet på spåren vid tidpunkter som passar in i ett varuägande företags produktionsplanering.

Trafikverket har själva i en promemoria ställd till Näringsdepartementet i oktober 2010 om konsekvenserna av en ny plannivå för drift och underhåll av järnväg pekat på att: ”Kombinationen av höjda banavgifter och sänkt kvalitet leder till att godstransportföretagens intresse av att använda järnväg som ett transportmedel minskar och mer gods kommer att överflyttas till vägtransportsystemet. Detta kommer att påverka möjligheterna att uppnå utlovade leveranskvaliteter också på väg”.

Trafikverkets prissättning inom järnvägsområdet måste sättas in i ett bredare perspektiv
En samlad översyn av den svenska transportnäringens kostnadsläge och konkurrensförmåga i syfte att stärka näringslivets konkurrenskraft i hela landet är en av de prioriterade åtgärderna i ”Jönköpingsdeklarationen” som den 25 augusti i år undertecknades av företrädare för bland annat transportföretag, varuägare samt fordonsindustrin och offentliga aktörer. Mötet anordnades av Näringsdepartementet och regeringens Logistikforum. Företrädare för Trafikverket på hög nivå deltog i detta möte.

Frågan om en fördubbling av banavgifterna till år 2013 och därefter fortsatta höjningar under hela planperioden 2010-2021, liksom Trafikverkets prissättning av tjänster, måste sättas in i detta bredare sammanhang om effekterna för den svenska transportnäringens kostnadsläge och konkurrensförmåga och näringslivets konkurrenskraft. Att en översyn kommer till stånd är en del av det offentliga åtagandet i Jönköpingsdeklarationen.

För närvarande behandlas i riksdagen en proposition från regeringen om Transportstyrelsens avgifter som innebär kraftiga avgiftshöjningar för såväl järnvägs- som hamnföretag för tillsynen av järnvägarna under en treårsperiod. Den av Transportstyrelsen föreslagna avgiftshöjningen på 42 miljoner kr kommer att sammanfalla med den av regeringen tidigare beslutade fördubblingen av banavgifterna till 2013 (som tillsammans med ytterligare höjningar kommer att öka avgiftsuttaget med totalt 8,8 miljarder kronor under planperioden 2010-2021) och därför bli ännu en pålaga för järnvägsbranschen som ytterst kommer att bäras av slutkunderna.

De administrativa beslutskriterierna för kapacitetstilldelning och samhällsekonomisk effektivitet underskattar samhällsnyttan av godstransporter
Näringslivets Transportråd och Transportindustriförbundet delar Trafikverkets uppfattning om betydelsen av ett effektivt utnyttjande av spåren på konkurrensneutrala villkor. Den ökning som skett av både person- och godstrafiken medför växande krav på tillgång till spårkapacitet. Detta är bärande motiv för ökade infrastrukturinvesteringar och ökade resurser för drift och underhåll för att tillgodose behovet av åtkomst till spåren för näringslivets transporter.

I avsnitt 5 i utredningen sid. 27 anges som inriktning för kapacitetstilldelning att: ”Trafikverket ska förbättra metoder och verktyg för en utvecklad kapacitetstilldelning som bidrar till samhällsekonomisk effektivitet. Vid överbelastad banan ska administrativa prioriteringskriterier användas som grund för Trafikverkets beslut.”

Näringslivets Transportråd och Transportindustriförbundet anser att administrativa prioriteringskriterier utgående från den samhällsekonomiska nyttan av tågtrafiken underskattar värderingen av godstransporter. Tidsvärderingen för persontrafik är högre. Godstransporters samhällsnytta kommer inte fram i de samhällsekonomiska kalkylmodeller som tillämpas idag. De administrativa prioriteringskriterierna som idag används i kapacitetstilldelningen måste kompletteras med ytterligare kriterier. Ett stort utvecklingsbehov behov finns kring olika metoder för kapacitetstilldelning, t.ex. mer efterfrågestyrda modeller för fördelning av bankapacitet.

Näringslivets Transportråd och Transportindustriförbundet efterlyser en ekonomisk värdering av godstransporter som speglar dess betydelse för näringslivets konkurrenskraft och för Sveriges konkurrenskraft som nation. Trafikverkets utvecklingsarbete med kalkylmodeller och samlade effektbedömningar av godstransporters samhällsnytta måste därför intensifieras.

Vi instämmer i det som anges i utredningen på sid 28 att: ”Kunskap och förutsättningar för nyttjande av ekonomiska styrmedel i kapacitetstilldelningen och i prissättning av enskilda tåglägen ska utvecklas, inkl. boknings- och/eller avbokningsavgifter”. Men skrivningarna i detta centrala avsnitt i rapporten om inriktning för kapacitetstilldelning inrymmer flera olika uppfattningar samtidigt och är därmed svårtolkbara.

Trafikverket borde för att vara konsekvent – enligt våra organisationer – förorda en ökad användning av ekonomiska prioriteringskriterier framför administrativa som grund vid överbelastad bana. Trots den ovan citerade skrivningen i utredningen om ekonomiska styrmedel anger Trafikverket i samma avsnitt sid. 27 att: ”Ett effektivare nyttjande av järnvägsnätet ska åstadkommas bland annat genom … ”administrativa prioriteringskriterier i kapacitetstilldelningen (tågläge, tågbildning och uppställning och för hanteringar av trafikstörningar i operativ situation”. Här behövs enligt vår mening ytterligare klargöranden från Trafikverket om betydelsen av att i ökad utsträckning använda ekonomiska styrmedel i kapacitetstilldelningen.

Näringslivets Transportråd och Transportindustriförbundet föreslår därför att Trafikverket i samråd med olika aktörer inom järnvägssektorn som t.ex. järnvägsföretag, trafikhuvudmän, speditörer, varuägare och andra med auktorisation att organisera järnvägstrafik, dels vidareutvecklar dagens administrativa modell för kapacitetstilldelning och prioriteringskriterier samt dels utvecklar modeller med användning av prismekanismer i kapacitetstilldelningen. Hela Trafikverkets utvecklingsarbete inom detta centrala område bör bli föremål för ett kontinuerligt samråd med transportföretag och varuägare. Det Kapacitetsråd som dåvarande Banverket inrättade hösten 2009 där man samlade branschföreträdare för att vara rådgivare till verket bör med dess sammansättning vara ett lämpligt organ för dessa frågor. Inrättandet av ett Kapacitetstilldelningsråd föreslogs även av Järnvägsutredningen 2. Rådets sammansättning bör breddas ytterligare av Trafikverket och inkludera fler transportköpare och transportföretag.

Förenkla hela processen för kapacitetstilldelning
Näringslivets Transportråd och Transportindustriförbundet tillstyrker utredningens förslag på sid. 27 att ett effektivare nyttjande av järnvägsnätet ska åstadkommas genom att en metod med successiv kapacitetstilldelning i införs. Vi anser dock det föreslagna införandet i flera steg fram till år 2015 tidsmässigt bör komprimeras och inte sträcka sig över fyra år framåt i tiden. Detta är en alldeles för lång tid för ett genomförande.

Hela kapacitetstilldelningsprocessen måste förenklas! Det tar för lång tid och är en omständlig process att få ett nytt tågläge. Dagens process inom Trafikverket för kapacitetstilldelning är svår att förena med att få transporterna att fungera i ett transportköpande företags marknadsstyrda produktion. Det tar då alldeles för lång tid för t.ex. ett transportföretag att få ett nytt tågläge som kan behövas vid en ökad efterfrågan på marknaden. Godsoperatörer bedriver en verksamhet där transportbehovet varierar med säsong och konjunktur och där en årlig tågplan i form av en detaljerad tidtabell har en begränsad nytta. Den faktiska tidtabellsplaneringen bör läggas så nära den operativa driften som möjligt.

Näringslivets Transportråd och Transportindustriförbundet tillstyrker förslaget på sid. 28 att en metod tas fram för koordinering av gemensamt förplanerade internationella tåglägen för godstrafik för hela korridoren Stockholm–Malmö–Köpenhamn–Hamburg–Innsbruck–Verona–Palermo. Sträckan ingår i det särskilda nät för godstransporter på järnväg som utpekats av EU. Vi ställer oss dock frågan varför införandet av detta ska ske senast till i december 2013, två år framåt i tiden. Detta då erforderliga beslut om de särskilda korridorerna för godstransporter på järnväg redan fattats av olika organ inom EU. Våra organisationer anser att även andra viktiga internationella tåglägen för godstrafik bör koordineras och prioriteras i större utsträckning. Detta inte endast i korridoren Stockholm-Palermo utan även för stora godsflöden på järnväg i internationella transporter i andra järnvägskorridorer.

Näringslivets Transportråd och Transportindustriförbundet föreslår att samarbetet kring järnvägen förstärks mellan de nordiska länderna. Det gäller t.ex. att samordna kapacitetsutbyggnaderna och principer för kapacitetstilldelning på norsk och svensk sida för att möta ökade behov av transporter på Malmbanan när produktionen nu kommer att öka. De stora och långsiktiga investeringar som nu sker i gruvbrytning och pelletstillverkning kräver att transportkapaciteten är säkrad. Berörda transportköpande företag måste ha möjlighet att transportera en ökad produktion ur gruvorna. Även samarbetet kring gränsöverskridande transporter mellan Sverige och Finland måste fördjupas.

Övriga synpunkter på förslaget
Näringslivets Transportråd och Transportindustriförbundet vill i avsnittet 4.4. om Energi&Bränsle understryka vikten av att Trafikverket behåller dagens möjlighet att lämna tillbaka och få betalt för el som återmatas från lok. Trafikverket har här skapat ett viktigt incitament för att utveckla ny teknik i moderna lok.
Näringslivets Transportråd och Transportindustriförbundet välkomnar att Trafikverket ökar sitt engagemang i Securityfrågor i vid bemärkelse på det sätt som föreslås i utredningen.

Det Kapacitetsråd som dåvarande Banverket inrättade hösten 2009 där man samlade branschföreträdare för att vara rådgivare till verket i arbetet med förslag till förändringar av modeller som påverkar kapaciteten bör fortsätta sin verksamhet inom ramen för det nya Trafikverket. Kapacitetsrådet är ett lämpligt organ för att med Trafikverket diskutera banavgifter, kapacitetsavgifter, serviceåtagande och prioriteringskriterier. Som tidigare nämnts bör rådets sammansättning breddas ytterligare och inkludera fler transportköpare och transportföretag.

NÄRINGSLIVETS TRANSPORTRÅD                       TRANSPORTINDUSTRIFÖRBUNDET

Guy Ehrling                                                           Robert Skoog
Kanslichef                                                             T.f. förbundsdirektör

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *