Skriv ut
Näringslivets Transportråd avstyrker Klimaträttsutredningens förslag om ett transporteffektivt samhälle och ställer sig bakom Svenskt Näringslivs remissyttrande. Näringslivets Transportråd vill därutöver framföra generella synpunkter som redovisas nedan.
Generella synpunkter
Transportsystemet står för ungefär en tredjedel av de totala växthusgasutsläppen i Sverige och omkring 50 procent av utsläppen i den icke-handlande sektorn. Det är därför naturligt att transportsektorn är i fokus för åtgärder inom klimatområdet.
Samtidigt har transporter en avgörande roll för svenska företag inom industrin och handeln. Sverige är ett litet handelsberoende land i Europas utkant med långa transportavstånd inom landet och till de viktigaste marknaderna. Välfungerande och konkurrenskraftiga logistikkedjor för både import och export är en viktig förutsättning för att företagen ska kunna konkurrera på världsmarknaden och således avgörande för välfärden i Sverige.
Transporter är ett resultat av många aktiviteter i ett välfärdssamhälle, och därmed i grunden något positivt. Transporter bör kunna öka men utsläpp och andra negativa effekter av transporterna ska minska. Beslut och åtgärder från samhället bör därför inriktas på att skapa förutsättningar för effektiva och hållbara transporter. Näringslivets Transportråd instämmer med Klimaträttsutredningen i att omställningen till fossilfria transporter måste påskyndas och att ökad transporteffektivitet är önskvärt och nödvändigt. Näringslivets Transportråd håller även med om att för att vara i linje med det långsiktiga klimatmålet om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045 behöver transportsystemets omställning stå på tre ben: transporteffektivt samhälle, hållbara förnybara drivmedel inklusive elektrifiering samt energieffektiva fordon och fartyg. Ett transporteffektivt samhälle är också mer motståndskraftigt för störningar i transportsystemet i kris- och krigstider.
Näringslivets Transportråds medlemsföretag arbetar dagligen med att optimera logistik, öka fyllnadsgrader och hushålla med resurser. Automatisering, digitalisering, och elektrifiering kan effektivisera logistiksystem och samtidigt bidra till att stärka industrin och handelns konkurrenskraft. Samhället behöver skarpare mål för digitaliseringen inom transportsektorn och en rad tillhörande åtgärder. Att som regering verka för längre och tyngre fordon för både väg- och järnvägstransporter är ytterligare exempel på åtgärder som direkt skapar förutsättningar för att vässa effektiviteten. Vidare lägger investeringar i en kapacitetsstark och tillförlitlig infrastruktur grunden för effektiva transporter. På längre sikt är forskning, ökat internationellt samarbete och internationell samordning av styrmedel viktiga delar av en samlad strategi för ökad transporteffektivitet.
Trafikslagen behöver utvecklas, ges möjlighet till ökad intermodalitet och underlätta byte av drivmedel. De olika trafikslagen kompletterar varandra. Lastbilens flexibilitet och tillgänglighet kan inte jämföras med sjöfartens kapacitet och räckvidd. Järnvägen och vägen samverkar genom att lastbilarna når ut på ett finmaskigt vägnät medan tågen kan ge en mer rationell transport för längre sträckor. Det är genom att förbättra och utveckla alla trafikslag och dess förmåga att fungera tillsammans som klimatmålet kan nås, inte genom att försöka ställa dem mot varandra och inte genom att öka kostnaderna.
Dagens system för att planera transportinfrastruktur har brister och behöver utvecklas för att klara viktiga samhällsmål. Inget politikområde har ett fast givet system under en lång tid framåt utan möjlighet att ompröva tidigare beslut när nya insikter nås. Näringslivets Transportråd efterlyser en mer heltäckande utvärdering och översyn av sättet som infrastruktur planeras än vad Klimaträttsutredningens uppdrag sträckt sig till.