Kommentar från Näringslivets Transportråd till Regeringens budgetproposition 2018
Svensk ekonomi går bra i den starka högkonjunkturen. Det är ett lägligt tillfälle att systematiskt, långsiktigt och flerårigt investera och underhålla infrastrukturen så att förutsättningar skapas för tillväxt och konkurrenskraft i näringsliv och samhälle i en allt hårdare internationell konkurrens.
Budgetpropositionen för 2018 har ett starkt fokus på offentlig konsumtion och transfereringar och i mindre grad på investeringar. En medvetet vald prioritering av regeringen inför valet nästa år.
Det är ytterst lite som är nytt i regeringens budgetproposition för 2018 om infrastruktur och transporter jämfört med det som tidigare är känt från budgetproposition för 2017 och infrastrukturpropositionen. Regeringen hänvisar till kommande beslut våren 2018 om ny nationell infrastrukturplan för åren 2018–2029.
I budgetpropositionen finns inga nya resurser till underhåll av järnvägen för 2018 utöver tidigare aviserade. En utökning och förlängning föreslås av en pågående satsning på underhåll av vägar i landsbygd med ytterligare 100 miljoner kr per år under perioden 2018–2020. Vidare föreslås en utökad satsning på kollektivtrafik i landsbygd med ytterligare totalt 167 miljoner kr under perioden 2018–2020. Med satsningar bl.a på åtgärder för beläggning, bärighet och tjälsäkring av vägar och på järnväg. Detta är positivt men anslaget står inte i proportion till det stora behovet av både kort- och långsiktigt ökade anslag. Det visar även ryckigheten i statens anslag till underhåll av infrastrukturen. Trafikverket skriver i sitt förslag till ny nationell infrastrukturplan 2018–2029 att: ”Det lågtrafikerade vägnätet kommer att få en negativ tillståndsutveckling under planperioden som blir mer påtaglig under andra halvan av perioden”.
Underhåll får inte bli en regulator i statens ett-åriga budgetar. Alla aktörer involverade i underhåll måste få bra planeringsförutsättningar. Anslagen till vidmakthållande och utveckling av infrastrukturen i budgetpropositionen föreslås minskas med totalt 45 miljoner 2018 och 58 miljoner från och med 2019 för att istället förstärka Trafikverkets administrationsanslag “med anledning av nya verksamhetsvolymer”.
En illustration till ryckigheten i anslaget till underhåll är att regeringen gjorde en neddragning av Trafikverkets anslag till vägunderhåll på 500 miljoner 2016 som en del i ett paket med olika besparingar i statens budget under året. Därmed förlängs tiden för att eliminera eftersläpande vägunderhåll. Istället behövs finansierade långtidsplaner som går bortom den årliga budgetprocessen. En Nationell Underhållsplan – något som saknas idag – bör utarbetas och ingå i den nya nationella infrastrukturplanen för 2018–2029.
Positivt är dock att regeringen följer upp en ökad ambitionsnivå för underhåll och investeringar som angavs i föregående års budgetproposition och infrastrukturproposition. Näringslivets Transportråd efterlyser ökat tempo och verkställighet i genomförandet.
Det är tyvärr en motsägelsefull transportpolitik som läggs fram i regeringens budgetproposition för 2018. Att transportpolitiken drar åt så olika håll försvårar jobbskapande tillväxt, välfärd, hållbarhet och konkurrenskraft.
Budgetpropositionen saknar helt samlade effektberäkningar av olika skatter och avgifter på transportområdet för näringslivet. Nedan följer några exempel:
Å ena skriver regeringen i budgetpropositionen 2018: ”Regeringens ambition är att en större andel av de långväga godstransporterna ska gå på järnvägar och sjöfart.” Samtidigt fortsätter höjningarna av banavgifterna och i år höjdes farledsavgifterna för sjöfarten med 8 procent och lotsavgifterna med 5 procent. Farledsavgifterna kommer även att indexregleras. Sjöfartsverket har aviserat en fortsatt höjning av lotsavgifterna med ytterligare 5 procent 2018. Härtill kommer att svaveldirektivet innebär försämrad konkurrenskraft för svensk exportindustri.
Positivt är dock att regeringen i budgetpropositionen föreslår Införande av ett tillfälligt Eco-bonussystem för sjöfarten med 50 miljoner kronor per år 2018–2020. Anslaget är dock betydligt lägre än de avgiftshöjningar som skett och som aviserats.