Näringslivets Transportråd

Kommentar till Regeringens budgetproposition 2015

Kommentar till Regeringens budgetproposition 2015
Skriv ut

Näringslivets Transportråd anser att den nya röd-gröna regeringen kunde ha levererat mer i sin budgetproposition utifrån exempelvis alla sina järnvägsutspel under valrörelsen.

Det är positivt att regeringen föreslår ökat anslag till järnvägsunderhåll med 1,24 miljarder per år från och med 2015 till 2018, något som Näringslivets Transportråd och en rad olika företrädare för näringsliv, branschorganisationer och samhällsorgan fört fram sedan länge. Detta är i linje med de ökade anslag till järnvägsunderhåll som den tidigare regeringen tog initiativ till. Det framgår dock inte hur det ökade anslaget till underhåll ska finansieras.

I budgetpropositionen saknas den långsiktiga ökning med 10 miljarder i ökat anslag till underhåll av järnvägen under innevarande planperiod 2014–2025 som socialdemokraterna föreslog i sitt stora järnvägsutspel innan valet. Att investeringar och underhåll sker systematiskt, flerårigt och långsiktigt förstärker svenskt näringslivs konkurrenskraft.

Näringslivets Transportråd konstaterar att regeringen i budgetpropositionen anger att banavgifterna fortsatt ska höjas under kommande år. Detta går stick i stäv med Socialdemokraternas och Miljöpartiets agerande före valet. Exempelvis föreslog (S) i sitt stora järnvägsutspel före valet frysta banavgifter under 2015 och 2016. I budgetpropositionen anges en fortsatt ökning av banavgifterna. Det är inte rimligt att höja avgifterna för en tjänst som inte ännu levererats. Det är först nä r en bättre underhållen infrastruktur faktiskt föreligger som det är rimligt att ta mera betalt för den.

Regeringen skriver i budgetpropositionen att man ”…påbörjar omedelbart och skyndsamt ett arbete för att införa en avståndsbaserad vägslitageskatt…” och som ska genomföras under mandatperioden. Samtidigt skriver regeringen att ”Sveriges geografi understryker transportsystemets betydelse för näringslivets konkurrenskraft.” Den politiken går inte ihop och är ett illustrativt exempel på den röd-gröna regeringens dubbla budskap.

Att införa det som ibland kallar kilometerskatt, ibland lastbilsskatt eller avståndsbaserad vägslitageskatt – är en extra ska tt på alla transporter som sker med lastbil, baserad på avstånd och inte utsläpp. Den kommer att hårt drabba den svenska industrins konkurrenskraft. När transporterna fördyras förstärks en av Sveriges största konkurrensnackdelar, avstånden, ytterligare. Särskilt hårt drabbas svensk råvarubaserad spetsindustri i branscher som är stora köpare av vägtransporter och med verksamhet på platser där alternativa transportmedel saknas.

Näringslivets Transportråd anser att regeringen i dialog med konkurrensutsatt svensk industri istället bör utreda de samlade effekterna av olika pålagor och avgifter på transportområdet. I ett sådant arbete bör även frågan om skatteväxling utredas för att inte öka skatter som motverkar svenskt näringslivs konkurrenskraft.

Näringslivets Transportråd saknar i budgetpropositionen införandet av 74 ton maxvikt på lastbilar på vägnätet för att effektivisera transporterna och göra dem mera kostnadseffektiva. Den tidigare regeringen tog init iativ till sådana åtgärder. Alla transportslag behöver effektiviseras utifrån sina förutsättningar. Detta är särskilt angeläget i en situation där den röd-gröna regeringen ökar beskattningen av transporter.

I budgetpropositionen anges att: ”Regeringen avser vidta åtgärder för att staten ska ta det samlade ansvaret för kontroll och utförande vid underhållet av de svenska järnvägarna”. Näringslivets Transportråd undrar vad regeringen egentligen menar med detta? Vam har annars det samlade ansvaret för kontroll och utförandet om inte staten? Näringslivets Transportråd anser att det skulle innebära en olycklig tempoförlust om regeringen med detta avser att marknaden för underhåll av järnvägen ska återregleras i statlig regi och utföras inom ramen för Trafikverket. Nu krävs fokus på genomförandet av v iktiga underhållsinsatser för att återställa järnvägssystemet till den nivå det är designat för och förstärka kapaciteten i stället för tidskrävande omorganisationer med oklara fördelar. Fokus bör ligga på att Trafikverket utvecklar sin beställarroll och inte att allt järnvägsunderhåll ska utföras i monopol av en enda statlig aktör.

Näringslivets Transportråd saknar i budgetpropositionen satsningar riktade till sjöfarten och råvarubaserad spetsindustri för att underlätta den omställning som EU:s svaveldirektiv från januari 2015 innebär. Svaveldirektivet innebär kraftigt ökade bränslekostnader och därmed ökade transportkostnader för industrin i Sverige. Den tidigare regeringen tog förra året initiativ till vissa satsningar 2014-2016. I budgetpropositionen för 2015 finns endast ett fullföljande av den tidigare regeringens inledda åtgärder. Totalt beräknas kostnaden för svenska transportköpare på grund av svaveldirektivet vara i storleksordningen 4-7 miljarder och de åtgärder som hittills gjorts för att underlätta omställningen står inte i proportion till kostnaderna för svaveldirektivets genomförande.

I regeringens budgetproposition för 2015 saknar Näringslivets Transportråd förslag om en särskild investeringspott för marknadsåtgärder. Vi anser att medel bör avsätts till en särskild marknadspott där Trafikverket ges mandat att besluta om resurser till lönsamma marknadsdrivna anpassningar av infrastrukturen som relativt plötsligt kan dyka upp p.g.a. strukturförändringar, omläggning av logistiska flöden i näringslivet och för att eliminera flaskhalsar i transportsystemet. En sådan investeringspott skulle skapa en ökad flexibilitet i medelsanvE4ndningen.

Fokus måste nu enligt Näringslivets Transportråd läggas på att påskynda slutförandet av redan beslutade centrala stråkprojekt för näringslivet men som ännu inte färdigställts. Sådana förslag fanns med i Socialdemokraternas stora järnvägsutspel före valet med direkta hänvisningar till Näringslivets Transportråds prioriteringar men lyser med sin frånvaro i den nu presenterade budgetpropositionen. Vi uppmanar den röd-gröna regeringen att tidigarelägga åtgärder som ökar tillgänglighet, kapacitet och framkomlighet. På järnvägsområdet har Näringslivets Transportråd prioriterat tre centrala godsstråk av riksintresse:
– Dubbelspår Hallsberg – Mjölby
– Ökad kapacitet på Bergslagsbanan/Väster om Vänern.
– Dubbelspår på Hamnbanan och ny Marieholmsbro till Göteborgs Hamn
Dessa tre stråkprojekt har varit beslutade i tidigare infrastrukturplaner men ännu inte slutförts.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *