Skriv ut
- Flera positiva besked ges i propositionen – nu krävs fokus på genomförandet. Med kraftsamling och handling.
Det är positivt att regeringen i propositionen höjer ambitionsnivån och ger långsiktiga ekonomiska ramar som lägger grunden för ökade investeringar och underhåll av infrastruktur för åren 2014-2025. Näringslivets Transportråd välkomnar att betydelsen av effektiva och robusta godsstråk i Sverige och med internationella kopplingar till transportstråken inom EU och Europa ges en stark fokusering.
VI välkomnar också det som sägs i infrastrukturpropositionen att: ”Strategiska stråk och noder bör vara vägledande för framtida prioriteringar av satsningar på infrastruktur för godstrafiken”.
På järnvägsområdet har Näringslivets Transportråd prioriterat tre centrala godsstråk som är en riksangelägenhet: dubbelspår Hallsberg – Mjölby för ökad kapacitet på hela det sammanhängande godsstråket genom Bergslagen, investeringar för ökad bärighet och kapacitet på Bergslagsbanan/Väster om Vänern samt dubbelspår på Hamnbanan och ny Marieholmsbro till Göteborgs Hamn. Dessa tre stråkprojekt har varit beslutade i tidigare infrastrukturplaner men ännu inte slutförts. Det är då glädjande att regeringen nu aviserar att Trafikverket ska få i uppdrag att studera en tidigareläggning av dubbelspår på Hamnbanan i Göteborg.
Som nästa steg anges i propositionen att Trafikverket, efter riksdagens beslut, ska utarbeta en Nationell transportplan för 2014–2025. Näringslivets Transportråd utgår från att de av regeringens föreslagna anslagen för drift och underhåll och investeringar i betydande utsträckning används för att tidigarelägga åtgärder som ökar tillgängligheten, kapaciteten och framkomligheten i centrala godsstråk för näringslivets transporter på järnväg där problemen är som störst.
I infrastrukturpropositionen saknar Näringslivets Transportråd en särskild investeringspott för marknadsåtgärder. Vi anser att medel bör avsätts till en särskild marknadspott där Trafikverket inom ramen för dess uppdrag ges mandat att besluta om resurser till lönsamma marknadsdrivna anpassningar av infrastrukturen som relativt plötsligt kan dyka upp p.g.a. strukturförändringar, omläggning av logistiska flöden i näringslivet och för att eliminera flaskhalsar i transportsystemet. En sådan investeringspott skulle skapa en ökad flexibilitet i medelsanvändningen och därmed öka samhällsnyttan.
Näringslivets Transportråd är kritisk till de kraftigt höjda banavgifter som anges i infrastrukturpropositionen. Vi föreslår därför en omprövning av det tidigare regeringsbeslutet om höjda banavgifter t.o.m. år2021 och fortsatta höjningar till 2025 enligt Trafikverkets Kapacitetsutredning. Det är orimligt att börja med att höja avgifterna för en tjänst som inte levererats. Det är först när en bättre underhållen infrastruktur faktiskt föreligger som det är rimligt att ta mera betalt förden. Vi föreslår att en samlad kostnadsöversyn sker av effekterna för näringslivets konkurrenskraft av förslag om höjda skatter och avgifter som t.ex. kraftigthöjda banavgifter, Transportstyrelsens avgifter och effekterna av de nya svavelreglerna inom EU och IMO.
Avgörande för om hela planperioden ska bli ett lyft för infrastrukturen är att de projekt som beslutas i den långsiktiga planen är finansierade och att det finns en stabilitet i infrastrukturplaneringen. En effektiv transportinfrastruktur och att investeringar och underhåll sker systematiskt, flerårigt och långsiktigt förstärker svenskt näringslivs konkurrenskraft. Det behövs både närtidssatsningar med fokus på ett snabbt genomförande och långsiktigainsatser för systematiska kvalitetshöjningar. Det handlar om det svenska näringslivets framtida konkurrenskraft och Sveriges konkurrenskraft som nation i såväl Europa som i en alltmer globaliserad ekonomi.