Näringslivets Transportråd

transportpng

Kommentar till trafikverkens projektgrupps preliminära förslag till nationell transportplan 2010-2021

Kommentar till trafikverkens projektgrupps preliminära förslag till nationell transportplan 2010-2021
Skriv ut

KOMMENTAR FRÅN NÄRINGSLIVETS TRANSPORTRÅD TILL TRAFIKVERKENS PROJEKTGRUPPS PRELIMINÄRA FÖRSLAG TILL NATIONELL TRANSPORTPLAN 2010-2021

Trafikverkens preliminära förslag till Nationell Transportplan för investeringar 2010-2021 innehåller ett principiellt synsätt där betydelsen av investeringar i viktiga godsstråk- och noder understryks. Utan erforderliga resurser för investeringar förblir dock stråk- och nodperspektivet en idé som inte omsätts till praktiskt genomförande.

Näringslivets Transportråd delar den principiella utgångspunkten i utkastet till Nationell Transportplan där de prioriterade godsstråken på vägar och järnvägar ska ha hög kapacitet, tillgänglighet och framkomlighet med möjlighet att köra tyngre och längre tåg och vägfordon. I ett sammanhållet transportsystem är hamnar, kombiterminaler och flygplatser viktiga noder som knyter samman stråken. Det skapar förutsättningar för ett transportsystem där de olika transportslagen samspelar och kompletterar varandra. Därför måste stråkstrategin omsättas i ett konkret genomförande tidigt under planperioden.

De av trafikverken föreslagna investeringarna i konkreta projekt är inte tillräckliga för att under de kommande 12 åren tillgodose näringslivets behov av väl fungerande godstransporter. Snäva ekonomiska ramar leder till en utdragen genomförandetakt med etappvisa utbyggnader av angelägna projekt istället för kraftsamling för ett snabbare genomförande. Det preliminära förslaget till Nationell Transportplan innebär – när medel avsatts för pågående projekt – att endast en mindre del återstår för nyinvesteringar. Detta är särskilt påtagligt på järnvägssidan.

Näringslivets Transportråd nödgas konstatera att järnvägsinvesteringar i centrala stråk av betydelse för näringslivets transporter – som under en lång följd av år varit högt prioriterade i tidigare infrastrukturplaner – inte kan påbörjas förrän kring år 2016, sex år in i planperioden. Detta är en alltför låg ambitionsnivå.

Ett utdraget genomförande gäller bland annat tre centrala godsstråk som enligt Näringslivets Transportråd är en riksangelägenhet nämligen dubbelspår Hallsberg – Mjölby för ökad kapacitet på hela det sammanhängande godsstråket genom Bergslagen, investeringar för ökad bärighet och kapacitet på Bergslagsbanan/Väster om Vänern samt dubbelspår på hamnbanan och ny Marieholmsbro till Göteborgs Hamn.

Risken är uppenbar att investeringar i dessa tre centrala godsstråk med internationella kopplingar som diskuterats och prioriterats i decennier i tidigare planer inte ens kommer att vara slutförda år 2021, med den genomförandetakt som anges i trafikverkens preliminära förslag. För exempelvis komplett dubbelspår Hallsberg-Mjölby finns enbart en tredjedel av den beräknade totalkostnaden med i det preliminära förslaget till transportplan till och med 2021.

Näringslivets Transportråd menar att utifrån ett nationellt tillväxtperspektiv och betydelsen för näringslivets transporter borde projekt som dubbelspår Hallsberg-Mjölby, ökad bärighet och kapacitet på Bergslagsbanan/Väster om Vänern, och dubbelspår på hamnbanan och en ny Marieholmsbro till Göteborgs Hamn ha en hög prioritet i den Nationella Transportplanen för 2010-2021. De bör färdigställas tidigt under planperioden.

I det preliminära förslaget till Nationell Transportplan är utbyggnaden av dubbelspår på Hamnbanan till Göteborgs Hamn och en ny Marieholmsbro endast med som en tillkommande investering om anslagsnivån räknas upp med 15 procent i förhållande till den ekonomiska ramen. Utbyggnaden är uppdelad i 5 etapper och en utbyggnad föreslås av två etapper förutsatt en högre investeringsnivå.

Likaså kan en mer omfattande kapacitetsökning på Bergslagsbanan/Väster om Vänern först genomföras om anslagsnivån räknas upp med 15 procent.

Det är positivt att trafikverken i det preliminära förslaget till Nationell Transportplan för 2010-2021 föreslår att medel avsätts till en marknadsanpassningspott där trafikverken ges utrymme att besluta om resurser till lönsamma marknadsdrivna anpassningar av infrastrukturen som relativt plötsligt kan dyka upp p.g.a. strukturförändringar, omläggning av logistiska flöden i näringslivet och för att eliminera flaskhalsar i transportsystemet.

Storleken på denna marknadsanpassningspott bör dock öka då denna pott ska täcka investeringar i alla transportslag under de kommande 12 åren 2010-2021.

Transporter och infrastruktur är ryggraden i ett modernt samhälle. Ökade resurser är en förutsättning för att göra 2010-talet till infrastrukturens årtionde där investeringar genomförs systematiskt, flerårigt och långsiktigt. Det handlar om det svenska näringslivets framtida konkurrenskraft och Sveriges konkurrenskraft som nation i en alltmer globaliserad ekonomi. Det hade varit på sin plats att detta synsätt hade avspeglats i den av regeringen under den förra veckan presenterade vårbudgeten genom ytterligare närtidssatsningar på infrastrukturen.

Guy Ehrling
.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *