Det är positivt att regeringen i budgetpropositionen föreslår satsningar riktade till sjöfarten och basindustrin för att underlätta den omställning som EU:s svaveldirektiv från januari 2015 innebär. Svaveldirektivet innebär kraftigt ökade bränslekostnader och därmed ökade transportkostnader för industrin i Sverige.I propositionen föreslås en tillfällig ökning av anslagen till Sjöfartsverket på totalt 900 miljoner med 300 miljoner per år under tre år 2014–2016 till isbrytning samt drift av kanaler och slussar. Vidare föreslås en permanent höjning på av anslaget till Sjöfartsverkets sjö- och flygräddning på 45 miljoner kronor per år. De ö kade anslagen 2014–2016 finansieras till största delen genom en omfördelning inom den totala ramen för infrastruktur som disponeras av Trafikverket. Det är då viktigt att regeringen säkerställer att andra angelägna åtgärder de kommande tre åren inte försenas till följd av omfördelningen.
Förslaget i budgetpropositionen skapar förutsättningar för en sänkning av farledsavgifterna vilket innebär minskade kostnader för rederier och näringsliv. De av regeringen föreslagna åtgärderna täcker dock inte de ökade kostnaderna till följd av svaveldirektivet men är ett första betydelsefullt steg i rätt riktning. Dock behövs fler åtgärder för att bevara och förstärka konkurrenskraften. Huvuddelen av regeringens satsning på sjöfarten och basindustrin är tidsbegränsad till tre år. De nya kostnadsdrivande svavelreglerna är permanenta.
Näringslivets Transportråd är kritisk till de kraftigt höjda banavgifter som tidigare beslutats och de ytterligare ökningar som anges i Trafikverkets förslag till Nationell Plan för transportsystemet 2014–2025 som nu är föremål för remissbehandling. Totalt beräknas i planförslaget uttaget av banavgifter uppgå till 22,8 miljarder kronor under hela planperioden 2014–2025. Näringslivets Transportråd föreslår att en omprövning sker av det tidigare regeringsbeslutet om höjda banavgifter t.o.m. år 2021 och fortsatta höjningar till 2025. Det är inte rimligt att börja med att höja avgifterna för en tjänst som inte ännu levererats. Det är först när en bättre underhållen infrastruktur faktiskt föreligger som det är rimligt att ta mera betalt för den.
I regeringens budgetproposition för 2014 saknar Näringslivets Transportråd förslag om en särskild investeringspott för marknadsåtgärder. Vi anser att medel bör avsätts till en särskild marknadspott där Trafikverket ges mandat att beslu ta om resurser till lönsamma marknadsdrivna anpassningar av infrastrukturen som relativt plötsligt kan dyka upp p.g.a. strukturförändringar, omläggning av logistiska flöden i näringslivet och för att eliminera flaskhalsar i transportsystemet. En sådan investeringspott skulle skapa en ökad flexibilitet i medelsanvändningen. Det hade varit naturligt då det anges i budgetpropositionen för 2014 att: ”Det finns behov av att öka kvaliteten i näringslivets transporter.”
Det är positivt att regeringen föreslår en ny anslagsstruktur från 2014 som innebär att de separata anslagen för Väghållning och Banhållning ersätts med ett trafikslagsövergripande anslag för investeringar för att utveckla transportsystemet och ett trafikslagsövergripande anslag för åtgärder som syftar till att vidmakthålla den befintliga infrastrukturens funktion.
Fokus måste nu enligt Näringslivets Transportråd läggas på att påskynda slutförandet av redan beslutade centrala stråkprojekt för näringslivet men som ännu inte färdigställts. Kraftsamla och påskynda viktiga infrastrukturprojekt för gods. Tidigarelägg åtgärder som ökar tillgänglighet, kapacitet och framkomlighet. På järnvägsområdet har Näringslivets Transportråd prioriterat tre centrala godsstråk av riksintresse:
– Dubbelspår Hallsberg – Mjölby för ökad kapacitet på hela det sammanhängande godsstråket genom Bergslagen.
– Investeringar för ökad bärighet och kapacitet på Bergslagsbanan/Väster om Vänern.
– Dubbelspår på Hamnbanan och ny Marieholmsbro till Göteborgs Hamn
Dessa tre stråkprojekt har varit beslutade i tidigare infrastrukturplaner men ännu inte slutförts.