Skriv ut
Regeringen satsar 881 miljarder kronor på transportinfrastrukturen under de kommande tolv åren. Infrastrukturministern hade aviserat flera ändringar i förhållande till Trafikverkets planförslag och så blev det. Den stora nyheten är att två nya isbrytare ska finansieras via nationella planen till gagn för industrin och handeln i hela Sverige.
Äntligen! Ett enträget arbete av inte minst Näringslivets Transportråd i närmare tio år har nu givit resultat. Investeringen i ny isbrytarflotta är den viktigaste åtgärden för att stärka sjöfarten och kommer att gynna transportpolitiska mål, överflyttning till sjöfarten samt konkurrenskraften för industrin och handeln i hela landet, menar Ted Lundström, ordförande för Näringslivets Transportråd.
I den nya nationella planen ryms flera satsningar på sjöfarten, såsom utveckling av farlederna i Luleå och Göteborg. Sammantaget uppgår satsningarna till över 14 miljarder kronor, vilket är en tredubbling för sjöfart jämfört med tidigare planer.
Infrastrukturministern presenterade även andra viktiga projekt och ändringar i Trafikverkets planförslag med koppling till näringslivet och godstransporter, bland annat ökade satsningar på Sydostlänken, Bergslagsbanan och Ostkustbanan. Näringslivets Transportråd välkomnar även den fortsatta satsningen på näringslivspotten för järnväg, elektrifiering av delar av järnvägsnätet, trafiksäkerhet och implementering av BK4 för ökad transporteffektivitet.
Regeringens besked innebär att flera projekt startas upp samtidigt som de ekonomiska ramarna står fast i enlighet med Riksdagens beslut om infrastrukturpropositionen. De nya prioriteringarna finansieras istället genom bland annat att andra objekt senareläggs eller att regeringen väljer att lägga mindre pengar på dessa än Trafikverket räknat med i planförslaget. Det gäller exempelvis utvecklingen av det nya digitala signalsystem, ERTMS, som håller på att införas i Sverige och övriga Europa.
Kostnadskontroll är ett ord som förekom ofta under presskonferensen. Det låter bra att säga att Trafikverket måste bli effektivare men resulterar inte nödvändigtvis i mer infrastruktur. Det är ju inte när projekt startas som är det viktiga utan när, och att, de slutförs, säger Ted Lundström.
Den nya infrastrukturplanen innebär fortfarande att det eftersläpande underhållet på landets vägar och järnvägar ökar till 2033.
Väl fungerande infrastruktur är nödvändigt för industrin och handelns konkurrenskraft. Näringslivets Transportråd vill därför framgent se en plan för att återta det eftersläpande underhållet så att vi kan nå ett läge där fokus kan ligga på förebyggande underhåll istället för akut avhjälpande underhåll, anser Ted Lundström.
Näringslivets Transportråd vill se en transportpolitik som verkar för ett effektivt och klimatsmart logistiksystem, eftersom det främjar konkurrenskraft, handel och sysselsättning i hela landet. Tillförlitlighet är industrin och handelns viktigaste transportpolitiska fråga och har sin grund i en väl fungerande infrastruktur. Alla trafikslagen är viktiga och kompletterar varandra. Utgångspunkten för godstransporter måste vara en politik som samlat ser till hela transportkedjan. Transportsystemet måste vara effektivt, tillförlitligt, hållbart och förbättra industrin och handelns konkurrenskraft.
NÄRINGSLIVETS TRANSPORTRÅD