Skriv ut
Till Sjöfartsverket
Näringslivets Transportråd, Skogsindustrierna, Jernkontoret, Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter SveMin och Innovations- och kemiindustrierna IKEM har nu lämnat ett gemensamt remissyttrande över Sjöfartsverkets förslag till ny avgiftsmodell för farledsavgifter och lotsavgifter. Se bifogad fil.
Organisationerna anser att större strukturellt grepp bör tas på de svenska sjöfartsavgifterna och föreslår att Sjöfartsverket hos Näringsdepartementet/regeringen och Riksdagens Trafikutskott skaffar sig ett politiskt mandat för detta. Nyckelorden för ett bredare strukturellt grepp bör vara att skapa förutsättningar för bibehållen och helst även ökad konkurrenskraft i det svenska näringslivet, inom svensk sjöfartsnäring samt även skapa förutsättningar för mera stabila intäkter till Sjöfartsverket genom en kraftigt ökad anslagsfinansiering av verksamheten.
Sjöfartsverkets anslagsfinansiering bör öka så att de fasta kostnaderna (ca 90 procent av totala kostnaderna) kan täckas. Exempelvis bör isbrytning likställas med vinterväghållning på väg och järnväg och finansieras över statsbudgeten. Det transportpolitiska målet om tillgänglighet ska styra servicenivån för till exempel lotsning och isbrytning.
Det remitterade förslaget till nytt avgiftssystem innebär minskade avgifter med cirka 45 miljoner kronor per år från och med den 1 januari 2015. Summan motsvarar den permanenta ökningen av anslaget i statsbudgeten till Sjöfartsverket med samma belopp från och med i år 2014. Den föreslagna sänkningen är dock minst sagt blygsam ställt mot de ökade kostnader för transportköpare som EU:s svaveldirektiv beräknas innebära från och med samma tidpunkt, 2015. Totalt beräknas kostnaden för svenska transportköpare på grund av svaveldirektivet vara i storleksordningen 4-7 MDSEK, enligt Trafikanalys.
Okoordinerade skatte- och avgiftshöjningar eroderar näringslivets konkurrenskraft
Hittills under 2010-talet har flera transportfrågor varit aktuella och dessvärre leder flertalet av förslagen och besluten till kostnadsökningar som påverkar näringslivets konkurrenskraft negativt. Förutom de nya reglerna för svavel i marint bränsle ska läggas kraftigt ökade banavgifter – en fyrdubbling till år 2025 jämfört med 2010-års avgiftsnivå, kommande införande av ERTMS, Transportstyrelsens kraftigt höjda avgifter och ökande kostnader för drivmedel. Tillsammans innebär detta stora kostnadsökningar för transportköpare.
De svenska transportmyndigheterna har idag inte har regeringens uppdrag att koordinera sina olika avgiftshöjningar. Vi föreslår därför att regeringen ger samtliga transportmyndigheter – Trafikverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket och Transportstyrelsen – i uppdrag att koordinera sina framtida avgiftshöjningar och att genomföra gemensamma, samlade konsekvensanalyser.
För svenska transportköpare är internationell konkurrenskraft av stor vikt, då det avgör förmågan att vara framgångsrik på världsmarknaden eller ej. Med detta avses inte konkurrenskraft mellan olika transportslag utan företagens samlade förmåga att konkurrera på den internationella marknaden. Exempel från den råvarubaserade spetsindustrin blir extra tydliga eftersom den agerar på en världsmarknad med ett globalt pris som sätts av marknaden och inte av företagen. Alla extra kostnader på grund av regleringar etc. påverkar således direkt företagens konkurrenskraft och lönsamhet och därmed jobb och tillväxt i Sverige. Politiska förslag som ökar kostnaderna för den råvarubaserade spetsindustrin bör därför även beakta vilka effekter förslagen har på företagens konkurrenskraft. Detta gäller inte minst transportkostnaderna.
Skilj på finansierande och styrande avgifter
Organisationerna efterlyser att Sjöfartsverket i sitt förslag till ny avgiftsmodell tydligt anger vilka avgifter som har styrande och vilka som har finansierande syfte. Så är nu inte fallet i det remitterade materialet. Vi transportköpare menar att det ligger i sakens natur att miljöstyrande avgifter leder till ett intäktsbortfall om avgiften har avsedd verkan. Med Sjöfartsverkets sätt att resonera blir den svavelavgift som föreslås avskaffas den 1 januari 2015 en finansierande avgift för verkets ekonomi för vilken intäktsbortfallet ska kompenseras och inte – vilket syftet hela tiden varit vid dess införande – en miljöstyrande avgift. Samma olyckliga sammanblandning av finansierande och styrande avgifter finns i Sjöfartsverkets treårsplan för 2015-2017 som i våras lämnades till regeringen och där det anges: ”En översyn av gällande miljödifferentiering pågår och innefattar bland annat en strävan efter att tillämpa ett erkänt miljöindex som återspeglar ett fartygs totala miljöpåverkan. En förändrad miljödifferentiering får dock inte utformas så att intäkterna från farledsavgifterna minskar”.
Finland planerar för sänkta farledsavgifter
Organisationerna anser att planerna i Finland på att sänka farledsavgifterna bör analyseras av Sjöfartsverket som ett led i arbetet med en ny avgiftsmodell. En finsk proposition kommer att lämnas i samband med statsbudgeten i september 2014 och denna bör noggrant analyseras av Sjöfartsverket.
Den fullständiga texten till remissyttrandet finns i bifogad fil.