Regeringens beslut om en nationell godstransportstrategi

Kommentar från Näringslivets Transportråd till regeringens beslut om en nationell godstransportstrategi

* Bra att regeringen tagit fram en nationell godstransportstrategi – en rad förslag från näringslivshåll är med

Det är glädjande att regeringen nu har presenterat den nationella godstransportstrategin. Ett bra initiativ. Det är viktigt att arbetet omgående inleds med att genomföra strategin som syftar till att ta ett samlat grepp på godstransporter och logistik för att stärka näringslivets konkurrenskraft, skapa förutsättningar för hållbara och fossilfria transporter och mera innovation. Strategin är tänkt att utgöra en plattform för fortsatt arbete för att utveckla godstransporterna oberoende av vilken regering som för tillfället styr Sverige. 

* Ha fokus på tempo och genomförande – det är nu implementeringen börjar 

Fokus på tempo och verkställighet är en framgångsfaktor i genomförandet av godstransportstrategin. Detta för att vässa transportsystemet och stärka svensk konkurrenskraft. Flera länder är redan igång med åtgärder för att stärka sin konkurrenskraft inom godstransporter och logistik. Näringslivets Transportråd föreslår att regeringen nu snabbt utser det aviserade Nationella Godstransportrådet så arbetet med genomförandet av godstransportstrategin kan påbörjas direkt efter sommaren. Regeringskansliets process med en rad större och mindre möten med olika aktörer i samband med utarbetandet bör underlätta genomförandet.  

* Bra fokus i strategin på stråk, noder, godsflöden, transporteffektivitet, längre och tyngre fordon 

Positivt är att godsstrategin har ett fokus på viktiga godsstråk och de noder som hamnar, bangårdar, godsterminaler och flygplatser som är viktiga omlastningspunkter för gods liksom på transporteffektivitet, längre och tyngre fordon. Näringslivets Transportråd föreslår att en av de första uppgifterna för det Nationella Godstransportrådet med genomförandet av strategin blir att lägga fast funktionella krav och målstandarder för viktiga stråk och noder för att skapa förutsättningar för effektiva, tillförlitliga, hållbara och kapacitetsstarka godstransporter utan fysiska eller administrativa flaskhalsar. Detta är i linje med det som anges i strategin beträffande järnvägens infrastruktur att: ”Åtgärder ska också göras för att på relevanta banor kunna höja den största tillåtna axellas­ten (STAX) till 25 ton (generellt) och 32,5 ton (Malmbanan)”.

* Bra att infrastrukturplaneringens näringslivsfokus stärks

Näringslivets Transportråd välkomnar regeringens skrivningar i godsstrategin att: ”Regeringen kom­mer att uppdra åt Trafikverket att analysera hur näringslivets behov av godstransporter bättre kan vägas in infrastrukturplanering­en”. Liksom skrivningarna om att samspelet mellan transportslagen måste fungera bättre och att sjöfartens och järnvägens potential och utvecklingsmöjligheter för effektiva transporter i samspel med vägtransporter och flyg ska tas tillvara. Det är bra att en nationell samordnare ska utses för att ta fram och verkställa en handlingsplan för ökad inrikes sjöfart och närsjöfart och att en översyn kommer att ske av lotspliktregelverket. Näringslivets Transportråd välkomnar att regeringen i avsnittet om underhåll av järnvägen i strategin anger att: …”det är viktigt att Trafikverket preciserar sina insatser på området i en långsiktig underhållsplan.”  

* ”Horisontell samordning” skapat förutsättningar för fler horisontella samarbeten

Det är bra att godstransportstrategin tar upp insatser för det som i strategin kallas ”Horisontell samordning, samlastning och fyllnadsgrad” det som Näringslivets Transportråd benämner som horisontella samarbeten. Ett avsnitt finns i strategin om att: ”Öppna data för ökad fyllnadsgrad”. Ett sätt att uppnå en effektiv och hållbar logistik är genom fler horisontella samarbeten. Horisontella samarbeten mellan transportköpare och transportföretag effektiviserar företagens logistik, sänker kostnader, minskar utsläpp och ökar fyllnadsgraden. Detta sker idag på enskilda initiativ av transportköpare och transportföretag. Dagens samarbeten sker dock ad hoc, och det finns stora fördelar med att skala upp dessa samarbeten. För detta krävs dock stöd från myndigheter som kan agera som facilitator och underlätta möjligheterna till horisontella samarbeten, t ex genom att bidra till förbättrad transparens i godsflöden. Med regeringens skrivningar i godstransportstrategin att Trafikverket kommer att få i uppdrag att utarbeta ett förslag på ett system för ökad horisontell samordning finns förutsättningar för att systematiskt få till horisontella samarbeten. Fler horisontella samarbeten medverkar till ett mera hållbart transportsystem i minst lika stor utsträckning som styrmedel som skatter och avgifter på transporter.  

* Säkerställ att det Nationella Godstransportrådet snabbt kan komma igång med sitt arbete 

Det är bra att regeringen aviserar att man kommer att tillsätta ett Nationellt Godstransportråd med företrädare för bl.a. näringsliv, organisationer, forskarsamhället, myndigheter, kommuner och regioner. Godstransportstrategin kommer således att genomföras i nära dialog med bl.a. näringslivet med flera aktörer. Det Nationella Godstransportrådet som får ett fyraårigt uppdrag kan diskutera hållbara helhetslösningar, strategiska frågor i transportpolitiken, identifiera gemensamma utmaningar samt överväga prioriteringar som utgår från att öka svenskt näringslivs konkurrenskraft. Godstransportrådet kan utveckla samarbetet mellan näringsliv och regeringskansliet och bidra till fördjupad förståelse för hur logistik, transporter och infrastruktur påverkar konkurrenskraften för näringslivet och i förlängningen tillväxten och välfärden. En nyckelfråga är att Godstransportrådet snabbt kan komma igång och medverka i genomförandet av den nationella godstransportstrategin. 

* Bra och obra om ekonomiska styrmedel i godstransportstrategin

Det är märkligt att regeringen som första punkt under insatser i avsnittet om ”Ekonomiska styrmedel för hållbara godstransporter” anger en vägslitageskatt i en godstransportstrategi som syftar till att skapa bra förutsättningar för godstransporter och logistik. Det är en skatt på avstånd och rörlighet med minst sagt oklar miljöstyrning men som ökar statens intäkter från redan idag höga skatter på vägtransporter. Regeringen gör här ingen åtskillnad görs mellan finansierande och styrande skatter och avgifter. Positivt är dock att regeringen i avsnittet om ”Samlad bild av skatter och avgifter” skriver: ”Re­geringen anser att det finns ett behov av en samlad bild av hur skatter och avgifter samverkar och styr användningen av trans­portsystemet och hur skatte- och avgiftsnivåer förhåller sig till de mål som riksdag och regering beslutat”. Näringslivets Transportråd har i en rad sammanhang föreslagit företrädare för regeringen att ta ett samlat grepp och tillsätta en allsidigt sammansatt utredning om framtida skatter och avgifter på transporter.

* Bra att regeringen vill ha utvecklade samhällsekonomiska kalkylmodeller för gods 

Det är glädjande att regeringen i godstransportstrategin skriver att man: ”Be­dömer att befintliga prognosmo­deller och samhällsekonomiska modeller behöver utvecklas utifrån ett godstransportperspektiv, så att de bättre avspeglar konsekvenser­na för godstransporterna vid för­seningar samt bättre hanterar in­vesteringar som knyter samman transportsystemet med internatio­nella godskorridorer”. Näringslivets Transportråd föreslår att regeringen då ger Trafikverket, VTI och Trafikanalys i uppdrag att som en uppföljning av godstransportstrategin utvärdera, uppdatera och utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna för infrastrukturinvesteringar så att samhällsnyttan syns på ett rättvisande sätt och att godstransporter inte systematiskt undervärderas.

* Bra att redan nu säkerställa uppföljning och utvärdering av godstransportstrategin

 Det är avslutningsvis mycket positivt att regeringen redan vid presentationen av godstransportstrategin anger att den löpande ska följas upp och utvärderas av Trafikanalys för att strategin successivt ska kunna utvecklas.