Näringslivets Transportråd

Skrivelse om svenskt initiativ för modulfordon inom EU

Skrivelse om svenskt initiativ för modulfordon inom EU
Skriv ut

SVERIGES TRANSPORT-
INDUSTRIFÖRBUND

SVERIGES ÅKERIFÖRETAG

NÄRINGSLIVETS TRANSPORTRÅD –
FÖR TRANSPORTKÖPARE


Näringsdepartementet
103 33 STOCKHOLM


Angående svenskt initiativ för modulfordon inom EU

Undertecknande tre organisationer vill med detta brev fästa regeringens uppmärksamhet på att det nu, mot bakgrund av bl.a. den svenska transportpolitiska propositionen, Kommissionens meddelande om logistik och Översyn av vitboken om transportpolitiken samt det finska ordförandeskapets prioriteringar, bör finnas goda skäl till ett svenskt initiativ i samråd mellan myndigheter och näringsliv för att göra det klart att modulfordon 25,25 meter får användas utanför Sverige och Finland inom EU för att öka intermodaliteten och effektiviteten i logistiksystemet och underlätta användandet av sådana fordon. Initiativet bör också syfta till att skapa bred medvetenhet om modulsystemets möjligheter hos myndigheter och marknadsaktörer i EU.

En promemoria som utvecklar skälen för detta bifogas detta brev.

Våra organisationer skulle sätta stort värde på att få diskutera saken vid ett gemensamt möte med Näringsdepartementet så snart som möjligt.

Med vänlig hälsning

Stefan Back, SVERIGES TRANSPORTINDUSTRIFÖRBUND
Göran Forssén, SVERIGES ÅKERIFÖRETAG 
Lars Hallsten, NÄRINGSLIVETS TRANSPORTRÅD


Förslag till strategi för att främja användningen av modulfordon utanför Sverige och Finland och i internationell trafik

Förslag till en strategi

I den transportpolitiska propositionen 2005/06:160 Moderna Transporter konstaterar regeringen att utvecklingen av intermodala transportkedjor skulle främjas av en fortsatt utvecklng av sådana lastbärare som skulle ge möjlighet till en bättre fyllnadsgrad med möjlighet till ökad användning av standardmoduler. Det skulle bli enklare att kombinera landsvägstransport med järnväg och sjöfart. Regeringen säger i propositionen att den vill verka för harmoniseringsåtgärder som gör det möjligt att använda modulkonceptet i större omfattning än som görs idag, när det bara används i Sverige och Finland. Dagens begränsningar i möjligheterna att använda modulsystemet hindrar effektiva kombitransporter mellan Sverige och resten av Europa. Regeringen anser att detta skulle medföra stora effektivitets– miljö och trafiksäkerhetsvinster.

Mot denna bakgrund föreslår Sveriges Transportindustriförbund, Sveriges Åkeriföretag och Näringslivets Transportråd att en gemensam strategi bör utformas för att främja vidgad användning av modulsystemt.

En sådan strategi bör bestå i en serie åtgärder som skapar insikt om systemets fördelar och som skapar förtroende för systemet hos myndigheter och aktörer på marknaden och medför att det efterfrågas av dessa, dvs både lastägare, fraktförmedlare/organisatörer och operatörer.

Verksamheten bör kunna ske i form av myndighetskontakter och i form av kontakter med enskilda operatörer och organisationer samt genom att man organiserar evenemang. Sammansättningen av delegationer avgörs från fall till fall beroende på målgrupp.

Verksamheten bör i första hand rikta sig mot målgrupper som inte är formellt hindrade att använda systemet enligt direktiv 96/53 EU. Det innebär idag de nya medlemsländerna. I ett första steg bör ett begränsat antal länder, t.ex. de baltiska staterna, väljas, bl.a. eftrsom de har ett perifert geografiskt läge och därför ett särskilt intresse av effektiva transporter.

Samtidigt bör en verksamhet inledas för att klargöra att inte heller de gamla medlemsstaterna är förhindrade att använda systemet. Den verksamheten kan bestå i en rättslig analys av om 1996 års protokollsanteckning till beslutet att anta direktiv 96/53 EU har bindande verkan idag, dels verksamhet riktad mot kommissionen för att få ett officiellt uttalande att den inte gäller eller genomförande av den analys av modulsystemets konkurrenseffekter som protokollsanteckningen föreskriver för att systemet skall få användas permanent utanförs Sverige och Finland. Analysen, som säkert kan bygga på en holländsk rapport om den där fram till 1 november 2006 pågående försöksverksamheten, kan också blir ett av de bästa hjälpmedlen för att främja modulsystemet. Detta innebär att det är utfallet av den holländska försöksverksamheten och kommissionens analys av den som blir det primära, inte den rättsliga frågan om protokollsanteckningens rättsligt bindande verkan.

Ett senare steg skulle kunna vara att de begränsningar som idag finns i direktiv 96/53 EU vad gäller systemets användning (nationell trafik m.m.) utgår, t.ex. som ett led i den handlingsplan för logistik som kommissionens planerar att lägga fram 2007.

Verksamheten kan inledas snarast, med bör till en början drivas med låg profil, som kan höjas då den pågående holländska försöksverksamheten utvärderats av holländska myndigheter och kommissionen därefter genomfört en värdering av modulsystemet.

En projekt/samrådsgrupp med företrädare för myndigheter och ovanstående organisationer bör snarast konstitueras för att utforma strategin närmare och formulera ett åtgärdsprogram. Också europaparlamentariker kunde tänkas medverka. Även om kommissionens rapport beträffande det holländska försöket antagligen inte kommer att föreligga förrän 2007, är det viktigt att komma igång snarast eftersom en debatt– och konsultationsprocess kring logistikfrågor inleds under det finska ordförandeskapet på grundval av kommissionesn logistikmeddelande och i samband med debatten kring meddelandet om halvtidsöversyn av den transportpolitiska vitboken. En vikitg punkt i detta sammanhang är utarbetandet av den handlingsplan för logistik som kommissionen planerar lägga fram 2007.

Bakgrund

När Sverige blev medlem I EU var mått och vikt för lastbilar en stor fråga. Att kunna behålla 24-meterslastbilarna var en viktig fråga framför allt för skogsindustrin där de ansågs vara en avgörande konkurrensförutsättning. Finland hade ungefär samma problem. Frågan löstes bl.a. genom att man skapade ett modulsystem för fordonskombinationer. Med hjälp av byggklossar med olika format är det möjligt att skapa fordonskombinationer på 18,75 respektive 25,25 meter. Det är i princip fråga om att arbeta med två typer av släpvagnar som är drygt 13,86 respektive 7,82 meter. EU direktivet 1996 (96/53) om mått och vikter på vissa fordon inom EU godtar att fordonskombinationer av sådana moduler högst 25,25 meter långa och med en vikt på 60 ton får användas i nationell trafik i medlemsstaterna. Kommissionen skall underrättas. Regeln finns i i direktiv 96/53, artikel 4 (4) b. Artikeln ger också möjlighet till tids– och områdesbegränsad trafik i innovations– och utvecklingssyfte med fordon som avviker från direktivets normer, också detta efter anmälan till kommissionen.

1996 års protokollsanteckning

När direktivet antogs var oron stor för negativa miljöeffekter och konkurrenssnedvridande effekter om vissa åkare skulle komma att kunna använda de större fordonen. Därför togs ett uttalande in i ministerrådsprotokollet som innebär att alla de dåvarande medlemsstaterna utom Sverige och Finland utfäster sig att inte “generellt” inom sitt territorium införa eller utvidga den modulmetod som beskrivs i artikel 4 (4) b innan kommissionen har lagt fram en rapport beträffande innebörden av det undantag som artikeln innebär och med en bedömning av om det vore motiverat att införa systemet i andra medlemsstater än Sverige och Finland och om detta påtagligt skulle påverka konkurrensförutsättningarna i tranansportsektorn, med tanke på principerna om harmonisering och stabilisering av mått och vikter för lastbilar. Om det behövdes skulle kommissionen lägga fram ädringsförslag till direktivet på grundval av utvärderingen. Ministerrådet uppmanade kommissionen att lägga fram rapporten så snart som möjligt.

Utvecklingen efter 1996

Någon rapport har kommissionen inte lagt fram, trots en del påstötningar från olika håll.

Sedan systemet infördes har det dessutom varit möjligt att i Tyskland köra med de stora fordonskombinationerna från Lübeck till Hamburg och det har varit tal om att utvidga denna möjlighet till Bremen. På de få sträckor i Tyskland där det ät tillåtet är systemet uppenbarligen uppskattat.

I Holland pågår en försöksverksamhet med 25,25 meterskombinationer på 60 ton. Verksamheten har förlängts. Slutdatum för försöksverksamheten planeras för närvarande till 1 november 2006. Därefter väntas en slutrapport om försöket.

I Danmark pågår sedan den 1 juli 2006 försöksverksamhet med trafik på Öresundsbron till Kastrup Cargo Center och på omkopplingsplatser i omedelbar anslutning till färjelägen med färjetrafik till eller från Sverige av fordonskombinationer upp till 25,25 m tillåtna i Sverige och med släp registrerade i Finalnd eller Sverige. Försöket skall pågå under tre år.

Ett projekt beträffande modulfordon pågår inom Nordiska Vägtekniska Förbundet.
Vid åtminstone två tillfällen (juni 2005 och mars 2006) har frågor till kommissionen ställts i Europaparlamentet av Jeanine Hennis–Plasschaert (NL, ALDE) där rapporten efterfrågas och där frågan ställs om kommissionen är införstådd med att ett modulsystem är motiverat eftersom det innebär färre lastbilar pa vägarna. I frågan i mars 2006 har också konstaterats att försöksverksamheten i Holland pågått flera år med ett mycket lyckat resultat och att transport kommissionären inför parlamentets transportkommitté ställt i utsikt att kommissionen skulle komma med ett detaljerat meddelande om modulkonceptet under våren 2006.

Transportkommissionären har i sina svar på frågorna sagt att kommissionen avvaktarutfallet av det holländska experimenet och och att man kommer att studera slutrapporten därfrån inte bara ur logistisk synpunkt men också ur trafiksäkerhets– och miljösynpunkt. Kostnader och vinster kommer att övervägas ur intermodal synpunkt och i förhållande till de val som görs i europeisk transportpolitik. I sitt senaste svar från maj 2006 visade kommissionären till att medlemsstaterna inte behöver kommissionens samtycke för en tidsbegränsad försöksverksamhet med modulkonceptet eftersom direktivet tillåter sådana försök med fordon och fordonskombinationer som inte stämmer med direktivets krav för att pröva ny teknologi eller nya lösningar. Detta gäller också gränsöverskridande trafik om de berörda medlemsstaterna är överens och kommissionens informeras.Det kan anmärkas att kravet på information till kommissionen gäller användningen av modulkonceptet och exprimentverksamhet.

Också vid andra tillfällen har transportkommissionären yttrat sig positivt om modulidén.

Utöver försöken på begränsade sträckor i Tyskland och Holland, och den transportpolitiska vitbokens signaler om optimering av transporternas effektivitet kan noteras att de tio nya medlemsstaterna inte är bundna av protokollsanteckningen och att de i flera fall har de stora avstånd och den relativt glesa trafik som till en början ansågs motivera de stora fordonen i Sverige och Finland.

Enskilda kommissionstjänstemän har sagt att det med hänsyn till den långa tid som gått och med hänsyn till utvidgningen kan anses tveksam om 1996 års protokollsanteckning längre kan anses bindande. Något officiellt och för kommissionens bindande uttalande om detta finns dock inte. Tvärtom pekar transportkommissionärens nu refererade frågesvar på att kommissionen tänker göra en utvärdering i ljusert av försöksverksamheten i Holland. För försöksverksamhet också inder längre tid finns dock inga hinder.

I meddelandet om halvtidsöversyn av den transportpolitiska vitboken, görs uttalanden om främjande av effektiv logistik och fordon med höga lastfaktorer som visar i riktning mot en gynnsam inställning. Betonandet av energieffektivitetens betydelse för transportsektorn både i vitboksöversynen och i energipolitiska dokument pekar i samma riktning.

I kommissionens nyligen framlagda meddelande om logistik (”Freight logistics in Europe – key to sustainable mobility”), betonas också optimal logistik och förordas bl.a. att regelrna om mått och vikt för fordon och lastenheter bör matcha utvecklad logistik och bättre rörlighet.I den till meddelandet fogade effektanalysen konstateras att modulsystemet erbjuder stora fördelar och att det bl.a. minskar antalet lastbilar på vägarna. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *