Skriv ut
Behov av ny forskning, utveckling och demonstration inom järnvägsområdet
Det är angeläget att det nya Trafikverket i ökad utsträckning finansierar forskningsinsatser inom godstransporter och logistik. I trafikverkens förslag till Nationell Plan för Transportsystemet 2010-2021 finns en obalans i den del av sektorsanslaget som avser FUD-insatser. Där föreslås av trafikverken att 900 miljoner satsas på persontrafikrelaterad FUD under åren 2010-2021 mot 500 miljoner för godsrelaterad FUD. En bättre balans är angelägen mellan persontrafikrelaterad och godstransportrelaterad verksamhet. Detta ligger väl i linje med den nya godsstrategi som utarbetats av Banverket.
Näringslivets Transportråd föreslår tillskapande av tre nya FUD-områden i den utlysning som ska göras 2010 och som avser medel från 2011 och framåt nämligen:
* Intermodala och internationella transportlösningar.
* Transporteffektivitet, logistik, marknad, kundfokus/kundperspektiv.
* Forskning kring godstransporters samhällsnytta – bättre analysverktyg för den samhällsekonomiska värderingen av förbättrad godstrafik.
Eftersom Banverkets förslag till utlysning av FUD-områden ska överlämnas till det nya Trafikverket för publicering och sättas in i ett transportslagsövergripande perspektiv anser vi att tillskapandet av tre nya FUD-områden enligt ovan är välmotiverat.
Härutöver lämnas synpunkter på andra FUD-områden som fanns med i tidigare utlysningar samt om vikten av en radikalt förbättrad resultatspridning.
Näringslivets Transportråd anser att det kommande Trafikverkets finansiering av järnvägsforskning tydligare bör inriktas på transportköparrelaterade FUD-frågor. Järnvägsforskningen bör göras avnämarorienterad där tillämpningsfrågor och applikationer är i fokus. Trafikverket bör prioritera en transportköparfokuserad järnvägsforskning och kraftigt öka sitt engagemang för att sprida nya forskningsresultat av intresse för transportköpare.
Ett transportköparperspektiv på forskningen sätter fokus på hur användningen av järnvägen i kombination med andra transportslag kan öka. Nyckelfrågor i ett användarperspektiv är exempelvis hur godstransporterna kan komma fram på utsatt leveransklockslag, i oskadat skick och anpassat till en total logistiklösning innefattande samverkan med andra transportslag samt hur godstransporterna kan effektiviseras, exempelvis genom tyngre och längre tåg. Ett användarperspektiv innefattar även FUD-projekt kring utveckling och tillämpning av ny teknik, exempelvis för kundkommunikation och hur transportköparnas eller järnvägsföretagens rullande material kan utvecklas eller underhållas på ett sådant sätt att vagnskador kan förebyggas. Det föreslagna FUD-området 4.1. Godstransportfordon är mot denna bakgrund av stor betydelse liksom det föreslagna FUD-området 4.4. Miljöfordon, med utveckling av fordon för det kapillära järnvägsnätet som t.ex. Doulok.
Trafikverket bör i FUD-verksamheten prioritera ett brett spektrum av FoU-insatser utifrån ett användarperspektiv. Förbättrad kapacitet och bärighet för dagens järnvägstrafik och godsflöden är angelägen genom en ökad separering av gods- och persontrafik. En blandning av snabbtåg för persontrafik samt långa och tunga godståg på samma spår skapar kapacitetsproblem och framkomlighetskonflikter med försämrad transportkvalitet som följd. Från ett transportköparperspektiv är insatser inom det föreslagna FUD-området 13 Samhällsekonomi och avgifter av stor betydelse med bl.a. forskning kring järnvägens kapacitetsfrågor, principer och metoder för tilldelning av tåglägen och utformning av banavgiftssystem.
Stort behov av FUD-projekt kring järnvägen i ett intermodalitetsperspektiv och i internationell godstrafik
Näringslivets Transportråd anser att järnvägens största potential som transportmedel finns när det gäller att utveckla intermodala transportlösningar i samverkan med andra transportslag och i internationell godstrafik. Ett nytt FUD-område för intermodala och internationella transportlösningar bör tillskapas. Transportköparna inom industri och handel är internationellt integrerade i olika nätverk och använder alla transportslag i olika kombinationer där järnvägen är en del i en total logistiklösning. Sett i ett intermodalitetsperspektiv och ett internationellt perspektiv har järnvägen som transportmedel mycket goda förutsättningar att utveckla kostnadseffektiva lösningar i samverkan med väg-, sjö- och flygtransporter som svarar upp mot högt ställda logistikkrav på transportkvalitet såsom pålitlighet, säkerhet och punktlighet. Ett sådant nytt FUD-område ligger väl i linje med den nya godsstrategi som utarbetats av Banverket och de initiativ som tagits från svensk sida under det nyligen avslutade EU-ordförandeskapet rörande Gröna korridorer.
Vi föreslår även att inom ramen för ett nytt FUD-område för intermodala transportlösningar genomföra projekt om hur ökad intermodalitet kan uppnås inom ramen för dagens transportsystem t.ex. genom effektivisering av existerande intermodala stråk och noder för ökad kapacitet och tillgänglighet och en utveckling mot Gröna korridorer.
Nytt FUD-område föreslås för frågor rörande transporteffektivitet, logistik, marknad, kundfokus/kundperspektiv
Näringslivets Transportråd föreslår att FUD-områdena nr 9 om Logistik och nr 10 om Marknad från och med 2010 förs samman i ett nytt gemensamt FUD-område för frågor rörande transporteffektivitet, logistik, marknad, kundfokus/kundperspektiv.
Det indikativa anslaget för detta samlade FUD-område bör räknas upp. Indikerad budget i det av Banverket utsända förslaget för FUD-område 9 Logistik är endast 2 miljoner kr för 2011 vilket ska avse FUD-insatser inom nio olika underområden. Även det viktiga FUD-området 10 Marknad har en indikerad budget på 2 miljoner kr för år 2011 för att täcka en rad viktiga underområden. Från ett transportköpar/avnämarperspektiv är FUD-insatser på områden som rör kostnadseffektivitet, kundfokus/kundperspektiv och hur lönsamheten för järnvägsföretagen kan förbättras av stor betydelse vilket enligt det utsända förslaget ska ingå i FUD-området 10 Marknad.
Nytt FUD-område för Forskning kring godstransporters samhällsnytta – bättre analysverktyg för den samhällsekonomiska värderingen av förbättrad godstrafik.
Näringslivets Transportråd konstaterar att angelägna godsprojekt i tidigare infrastrukturplaner inte prioriterats då den samhällsekonomiska nyttan inte befunnits tillräckligt hög.
Tidsvärderingen har varit högre för persontrafikrelaterade projekt som getts högre prioritet. Faktorer som högre tillförlitlighet och mindre sårbarhet vid investeringar i godsrelaterade projekt fångas inte upp. Godstransporters samhällsnytta kommer således inte tillfullo fram i de samhällsekonomiska kalkylmodeller som tillämpas och vi efterlyser en samhällsekonomisk värdering av godsprojekt som speglar dess betydelse för näringslivets konkurrenskraft och för Sveriges konkurrenskraft som nation.
Det är viktigt att identifiera vad i dagens kalkylmetodik som gör att godstransporters samhällsnytta inte kommer fram i de samhällsekonomiska kalkyler som tillämpas?
Vad kan göras för att få en samhällsekonomisk värdering av godsprojekt som bättre speglar dess betydelse för näringslivets och samhällets konkurrenskraft? Detta är enligt Näringslivets Transportråd en central frågeställning att beforska i Trafikverkets FUD-verksamhet för att godstransportsystemet ska utvecklas i enlighet med de transportpolitiska målen.
Viktiga godsprojekt som exempelvis dubbelspår Hallsberg-Mjölby, Hamnbanan/
Marieholmsbron till Göteborgs Hamn och Bergslagsbanan/Väster om Vänern borde ha färdigställs långt tidigare. Nu återkommer dessa projekt i trafikverkens åtgärdsplanering 2010-2021 och blir inte klara förrän efter planperiodens slut år 2021 enligt förslaget till Nationell Plan för Transportsystemet. Analysverktygen för värdering av godsnyttor i de samhällsekonomiska kalkylmodellerna behöver således förfinas.
Utvecklingsarbetet med kalkylmodeller och samlade effektbedömningar av godstransporter måste således intensifieras. Transportrådet vill särskilt nämna att i den sammanställning som gjorts av Näringsdepartementet av remissyttranden över trafikverkens förslag till Nationell plan för Transportsystemet 2010–2021 finns ett särskilt avsnitt med redovisning av kritiska synpunkter under rubriken: “Kalkylmodellerna ger missvisande bild av objektens lönsamhet.”
Resultatspridningen behöver förbättras radikalt
Detta är en fråga som Näringslivets Transportråd har aktualiserat särskilt med Banverket vid mycket stort antal tillfällen. Det kommande Trafikverket bör som finansiärer av FUD öka sitt engagemang för att sprida nya forskningsresultat. FUD-verksamheten inom järnvägs- liksom hela transportsektorn – måste drivas så att sektorns olika aktörer systematiskt får del av nya forskningsresultat. Ett ökat samarbete mellan finansiärer, FUD-miljöer och avnämare är angeläget. Näringslivets Transportråd vill därför ånyo understryka nödvändigheten av att spridningen och användningen av genomförd forskning förbättras radikalt genom en ökad samverkan mellan det kommande Trafikverket, Sjöfartsverket och Vinnova som FUD-finansiärer, FUD-miljöer och användare/avnämare.
Viken av en förbättrad spridning av forskningsresultat tas utförligt upp i direktiven till den av regeringen nyligen tillsatta utredningen med uppgift att utarbeta en strategi med förslag till bl.a. förbättrad samverkan kring forskning och innovation. I dessa anges att:
”För att få ut störst möjliga effekt av satsningarna på forskning och innovation är det nödvändigt att stimulera ett ökat nyttjande av resultaten. Ny kunskap och nya idéer måste tas om hand och ges möjligheter att utvecklas och tillämpas i större utsträckning. Därför måste också de senare skedena i innovationsprocessen förbättras. Det förutsätter ett bättre samarbete mellan alla berörda aktörer, såväl offentliga som privata i hela innovationskedjan, från problemformulering, forskning, utveckling, tester och demonstrationer till information, införande och ett brett utnyttjande”.
Frågor rörande effektivare spridning av forskningsresultat bör därför ges en stark prioritet i Trafikverkets kommande utlysning av anslag till ny forskning, utveckling och demonstration inom järnvägsområdet 2011-2013.
De strategiska satsningar som nu bl.a. genomförs inom transportområdet efter riksdagens forskningspolitiska beslut bör utvärderas utifrån såväl uppnådda resultat som i vilken utsträckning resultaten spridits till användare och avnämare i näringslivet.
Exempel på FUD-behov kring förbättrad resultatspridning är:
• Ökad kunskapsuppbyggnad kring kommunikativa förutsättningar, strategier och spridningsinsatser.
• Strategier för starkare relationer mellan finansiärer avnämare/intressenter och FoU-miljöer för en snabbare implementering.
• Utveckling av modeller för spridning av FUD-resultat som kan användas i konkreta projekt.
Intermodala och logistiska helhetslösningar ökar behovet av transportslagsövergripande samverkan mellan olika FUD-finansiärer och FUD-miljöer
Utvecklingen mot intermodala transportkedjor där järnvägen blir en del i en samlad logistiklösning ställer krav på ökat samarbete mellan olika aktörer inom godstransport- och logistikforskningen. Trafikverket, Sjöfartsverket och Vinnova bör i rollen som finansiärer av FUD initiera och stimulera en bredare samverkan mellan olika aktörer inom logistikforskningen och i projekt av betydelse för handeln och industrin. Även dessa frågor är högaktuella inom ramen för den av regeringen tillsatta utredningen med uppgift att utarbeta en strategi med förslag till bl.a. förbättrad samverkan kring forskning och innovation.
Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande i augusti 2010. En deluppgift för utredningen är att föreslå hur ansvar för både långsiktig forskning och mer tillämpad utveckling, spridning, användning och kommersialisering bör fördelas mellan berörda statliga myndigheter. Särskild uppmärksamhet ska ägnas ansvarsfördelning och förnyade statliga samarbetsformer mellan det blivande Trafikverket och andra större statliga aktörer. Denna del ska redovisas senast den 1 april 2010.
Näringslivets Transportråd vill även understryka betydelsen av att Trafikverket spelar en aktiv och pådrivande roll i den forskningssamverkan som sker inom ramen för EU:s ramprogram för forskning och matchar olika järnvägsinriktade och intermodala projekt med en nationell tilläggsfinansiering.
NÄRINGSLIVETS TRANSPORTRÅD
Stig Wiklund Guy Ehrling
Ordförande Kanslichef