Skriv ut
Skrivelse till Näringsdepartementet/Logistikforum
Styrmedel för minskade utsläpp av klimatgaser
Näringsdepartementet har ombett ledamöterna i regeringens Logistikforum att lämna synpunkter på vilka styrmedel som är intressanta att studera närmare för att minska klimatgasutsläppen från trafiken.
Som underlag har Näringsdepartementet utsänt två dokument. Dels en rapport om förnybara drivmedels roll för att minska transportsektorns klimatpåverkan, dels EU-kommissionens konsultationsdokument om internalisering av externa kostnader.
Näringslivets Transportråd som vid det senaste medlemsmötet diskuterade klimatpolitiken i ett transportperspektiv vill fästa Näringsdepartementets uppmärksamhet på ett SNS-projekt som pågår om utsläppshandel och skatter inriktade på att minska transporternas klimatpåverkan. Projektet kommer med en första rapport i april och kommer att innehålla en översyn av problemen, kartläggningar och resonemang om förutsättningar för möjliga åtgärder.
Ett annat projekt som bedrivs av Svenskt Näringsliv tar fasta på konsekvenserna av att inkludera transporter i EU:s handelssystem för koldioxid. Vilka blir kostnaderna och vilka åtgärdsmöjligheter finns för att minska koldioxidutsläppen? En rapport om mål och styrmedel för koldioxidminskningar och förnybara bränslen kommer att presenteras i april.
Näringslivets Transportråd delar den allmänna uppfattningen att utsläppen av växthusgaser behöver minskas. Hela världen delar detta ansvar. EU-kommissionen har fördelat krav på medlemsländerna fram till 2020. EU lägger stor vikt vid systemet för handel med utsläppsrätter som innefattar företag bland annat inom basindustri och energisektorn. Flyget planeras att inordnas i systemet från 2012. Nyligen har Klimatberedningen i sitt betänkande allmänt uttalat sig för att transporterna bör ingå i handelssystemet.
Vi inser att transportsektorn kommer i blickpunkten när det gäller att nå uppställda mål inom klimatområdet. Transporterna är starkt beroende av fossila bränslen och det är en långsiktig process att frigöra sig från det beroendet. Inom andra sektorer är beroendet av fossila bränslen inte lika stort och det har där varit möjligt att utveckla andra energikällor. Transportsektorn har därför relativt sett kommit att svara för en allt större total andel av förbrukningen av fossilbränsle.
På kort sikt: Strategi för effektiviseringar inom transportsektorn
Vi menar att det på kort sikt mest verkningsfulla angreppssättet för att begränsa utsläppen av koldioxid inom transportsektorn är att arbeta för effektivisering av transportflöden och sektorns energiåtgång. En sådan inriktning stämmer väl överens med strävanden att rationalisera och effektivisera transportflödena. Man får då draghjälp av den medelsarsenal som finns inom ramen för transportpolitiken och som bygger på att transporterna är marknadsstyrda och att statens roll är att skapa goda förutsättningar för rationella transporter bland annat genom en utbyggnad av infrastrukturen.
Stimulanser och drivkrafter som leder till en mer kostnadseffektiv logistikhantering bör systematiskt tas tillvara. Företagen strävar själva i ett kontinuerligt utvecklingsarbete efter att introducera åtgärder som syftar till ökade fyllnadsgrader med smartare transportupplägg, t ex. genom att utnyttja olika kombinerade transportlösningar och mer intelligent telematik. Lagstiftaren bör hjälpa till genom att t ex. tillåta längre och tyngre vägfordon och tågbildningar samt att ge förutsättningar för konkurrens på transportmarknaden genom bland annat fri cabotage. Vidare lägger en kapacitetsstark infrastruktur grunden för effektiva transporter.
På längre sikt: Forskning, ökat internationellt samarbete och internationell samordning av styrmedel är viktiga delar av en klimatstrategi
Alternativa bränslen är viktiga och den utsända rapporten från Näringsdepartementet är en mycket bra sammanställning av olika aspekter på förnybara drivmedel och belyser både teknik, ekonomi och infrastrukturella aspekter på transportsektorns möjligheter att använda sådana drivmedel. Även fordonen effektiviseras fortlöpande.
För att uppnå effekter på lite längre sikt bör enligt vår uppfattning en klimatstrategi stödja forskning och utveckling för att få fram förnybara bränslen och andra typer av motorer och ett ökat internationellt samarbete. I det sammanhanget kan och bör olika legala och ekonomiska styrmedel användas inom transportsektorn. Dessa är mest verkningsfulla för att påskynda en utveckling och skapa incitament. På kortare sikt är exempelvis introduktionen av förnybara bränslen och nya motortyper jämförelsevis dyra.
Insatserna på klimatområdet bör enligt vår uppfattning ske där de gör bäst samhällsekonomisk nytta både nationellt och internationellt. Det är på detta sätt som de mest kostnadseffektiva lösningarna kommer till stånd.
Ta ett samlat grepp på skatter och styrmedel inom transportsektorn
Näringslivets Transportråd anser att användarna så långt möjligt ska betala avgifter/skatter som täcker kostnaderna för att nyttja infrastrukturen – the user pays principle. Rättvisa skatter och avgifter är väsentliga för konkurrensneutralitet mellan transportslag och transporter i olika länder. Vi ansluter oss principiellt till modellen för marginalkostnadsprissättning där de externa effekterna internaliseras, inkl utsläppen av växthusgaser. Diskussionen om hur internaliseringen ska gå till har dock pågått under flera decennier. Det nu aktuella dokumentet från Kommissionen visar stora svårigheter att hitta en enkel och rättvis metod applicerbar på hela gemenskapen. En internalisering av externa kostnader måste ske på ett sätt som inte äventyrar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Vi menar att det finns ett behov av klargöranden i den pågående debatten. Exempelvis föreslår Klimatberedningen i sitt nyligen lämnade betänkande att vägtrafiken bör belastas med en ökad dieselskatt (en förhöjd koldioxidskatt) för att internalisera kostnaderna för utsläppen av växthusgaser, samtidigt föreslår man att en kilometerskatt ska införas med samma argument. D.v.s. en dubbelbeskattning.
Den svenska regeringen bör ta ett samlat grepp på hela skatte- och avgiftsstrukturen vad gäller marginalkostnadsbaserade avgifter inom den svenska transportsektorn och beakta ställningstaganden som görs i dessa frågor inom EU.
Globaliseringen och internationaliseringen av ekonomin är här för att stanna
Globaliseringen av ekonomin och en ökad internationell handel är starka drivkrafter för ökad rörlighet i Sverige och internationellt. Transporterna är själva blodomloppet för handel och distribution. Det är således positivt att den ekonomiska tillväxten är snabbare än tillväxten av utsläppen av CO2. Tillväxt i ekonomin är en förutsättning för en ambitiös klimatpolitik.
Det handlar således inte om att straffa fram en minskning av transporterna och därmed rörligheten i ekonomin och samhället, utan det gäller att skapa förutsättningar för att de varor och tjänster som både näringslivet och konsumenter efterfrågar kan transporteras effektivt, uthålligt och skonsamt för miljön.
Vi menar således att möjligheterna att på annat sätt än genom effektiviseringar och teknisk utveckling minska transportefterfrågan inte ska överdrivas. Transporterna är ett resultat av andra aktiviteter i ett välfärdssamhälle, varför förhoppningen om minskade transporter kommer i konflikt med en rad andra mål för ekonomisk tillväxt, regional utveckling och social välfärd.
NÄRINGSLIVETS TRANSPORTRÅD
Guy Ehrling