Synpunkter på Trafikverksutredningens uppdrag

Huvudpunkter:

• Det trafikslagsövergripande synsättet bör genomsyra förslagen från Trafikverksutredningen.
• Viktigt med en kund- och avnämarorienterad infrastrukturplanering.
• Planeringssystemet behöver förenklas.
• Den svenska transportpolitiken är en del av den europeiska. Trafikverken bör arbeta proaktivt med EU-relaterade transportfrågor.
• Fler funktionsupphandlingar och upphandlingar i konkurrens för en utvecklad beställarroll, ökad effektivitet och en bättre fungerande anläggningsmarknad.
• Trafikverkens sektorsansvar bör överföras till Näringsdepartementet.
• Ansvaret för FUD-frågor, forskning utveckling och demonstration, bör förtydligas.

1. Det trafikslagsövergripande synsättet bör genomsyra förslagen från Trafikverksutredningen.
   Näringslivets Transportråd anser att den transportslagsövergripande ansatsen i regeringens direktiv till Trafikverksutredningen är riktig och viktig. Det transportslagsövergripande perspektivet betonas även starkt i regeringens infrastrukturproposition. Alla transportslag behövs och kompletterar varandra. Vid en översyn av myndigheter och verksamheter inom transportområdet är det viktigt att hänsyn tas till behoven av investeringar i hela infrastrukturen. Varje transportslag har sina specifika fördelar som det gäller att ta tillvara och förstärka. Vi ser Trafikverksutredningens översyn som ett medel för detta. En viktig förutsättning för att uppnå ett effektivt transportsystem är att intermodaliteten mellan transportslagen fungerar. Därför behövs investeringar i alla transportslag.

Näringslivets Transportråd har i olika sammanhang till trafikverken framfört betydelsen av att skapa förutsättningar för ett transportsystem där de olika transportslagen samspelar och kompletterar varandra. I ett sammanhållet transportsystem är hamnar, kombiterminaler och flygplatser viktiga logistiska nav som knyter samman godstråk där vägar och järnvägar tillsammans bildar en kapacitetsstark infrastruktur.

2. Viktigt med en kund- och avnämarorienterad infrastrukturplanering
   Det är logiskt att de infrastrukturrelaterade och planeringsansvariga delarna av de fyra trafikverken samarbetar och att en gemensam planerings- och beställarmyndighet av utredningen prövas som en möjlighet. Detta är en naturlig utveckling av det uppdrag som regeringen aviserar till trafikverken i infrastrukturpropositionen, att under den kommande åtgärdsplaneringen utarbeta en gemensam nationell plan för transportinfrastruktur.

Även SIKA som har till uppdrag att arbeta med utredningar, prognoser, analysmetoder och statistikfrågor bör ingå i en sådan prövning av förutsättningarna för en gemensam organisation ansvarig för infrastruktur och planering.

Näringslivets Transportråd har haft löpande kontakter med trafikverken under verkens gemensamma arbete med den förberedande åtgärdsplaneringen som redovisades till regeringen i september. Våra erfarenheter av detta samarbete är goda.

Transportrådet vill dock särskilt understryka betydelsen av att en eventuell gemensam infrastruktur-, planerings- och beställarmyndighet kännetecknas av stark kund- och avnämarorientering visavi näringslivet som utnyttjar infrastrukturen. Det är angeläget att en eventuell gemensam planeringsmyndighet ger snabb respons på uppkommande logistiska behov t.ex. vid omläggning av godsflöden hos transportköpare. Tidsperspektiven är olika med snabba förändringar av logistiska flöden i näringslivet jämfört med de långa planeringsprocesserna i statens långsiktiga infrastrukturplaner. Den planeringsperiod som anges i infrastrukturpropositionen omfattar åren 2010–2021.

Öppenhet, flexibilitet och kundorientering visavi olika intressenter och avnämare är således a och o i planeringsprocessen. En särskild belysning bör göras av Trafikverksutredningen hur en kundorientering i olika organisationsmodeller kan säkerställas visavi användare av infrastrukturen i näringslivet, t.ex. transportköpare, speditörer, tågoperatörer, samt kommunala och regionala aktörer.

3. Planeringssystemet behöver förenklas
   Den nuvarande ordningen för infrastrukturplaneringen där alla typer av investeringar läggs samman i en långsiktig plan behöver förenklas. Rent generellt bör investeringsplaner vara långsiktiga och robusta. Vägar, järnvägar, farleder, hamnar och flygplatser ska fungera under mycket lång tid. Men samtidigt måste anpassningar av infrastrukturen fortlöpande ske i takt med att godsflödena förändras. Den största delen av godstransporterna sker i väl definierade stråk med stora marknadsdrivna godsflöden som utvecklats över tiden. Problemen kan sammanfattas enligt nedan:

• omständlig och tidsödande procedur för beslut om infrastrukturen.
• projekten återkommer i en uppstyckad beslutsprocess.
• alla projekt behandlas lika ingående på flera olika beslutsnivåer.
• storprojekten kommer inte upp till samlat beslut för genomförande.

Den nationella helhetsbild som eftersträvats i de tidigare beslutade långtidsplanerna har varit otydlig. Metoderna för att väga olika projekt mot varandra är diskutabla och arbete pågår för en utvecklad metodik och jämförbara samhällsekonomiska kalkyler. Mindre resurser har anvisats i de årliga budgetarna för investeringar än vad som angetts i gällande långsiktsplaner. Ett antal större projekt har förryckt medelstilldelningen till den reguljära verksamheten inom Vägverket och Banverket. Många lönsamma mindre investeringsprojekt liksom anslagen till drift och underhåll har trängts undan. De har lyfts ut och in i planeringen.

Ett grundläggande fel med den nuvarande infrastrukturplaneringen är att det ofta inte finns någon långsiktig finansiering för de insatser som redovisas. Detta har lett till stora förseningar vilket skapat osäkerhet hos näringslivet om och när de utlovade projekten kan genomföras. Planeringssystemet har snarast uppmuntrat till att underskatta kostnaderna för projekten, samtidigt som regering och riksdag ofta varit alltför angelägna om att detaljstyra.

Regeringen uppmärksammar i infrastrukturpropositionen att flera beslutade projekt i tidigare infrastrukturplaner inte kunnat genomföras på utsatt tid genom att kostnaderna har underskattats, att anslagen har släpat efter och att detta ska åtgärdas. Vi menar att stabilitet i infrastrukturplaneringen är i hög grad beroende av ett långsiktigt tänkande när det gäller finansieringsfrågorna.

Näringslivets Transportråd anser att en planering av transportinfrastrukturen i första hand bör byggas underifrån, från marknaden. Det är där kraven och efterfrågan på insatser gör sig påminda. En eventuell ny planeringsmyndighet bör – som ovan anförts – ges ett större utrymme att besluta om resurser till lönsamma marknadsdrivna anpassningar av infrastrukturen som relativt plötsligt kan dyka upp. En mer decentraliserad planeringsmodell även bör lägga ett större ansvar på regioner och län.

En klarare ansvarsfördelning kan skapas med en differentierad beslutsprocess för de olika objekttyperna. Ge de olika beslutsnivåerna ansvar och befogenheter för det de är lämpade till.
Trafikverken och regionerna bör ges ett utökat ansvar för reinvesteringar och mindre nybyggnadsobjekt. Tag bort dessa objekt ur planeringscykeln och ge trafikverken och regionerna en beslutsram för dessa.

Stora infrastrukturprojekt bör finansieras i särskild ordning genom fleråriga projektanslag och med systematisk kostnadsuppföljning. Stora projekt som i ett nationellt och europeiskt perspektiv lyfter kapaciteten och kvaliteten på infrastrukturen bör behandlas i en annan ordning genom särskilda fleråriga projektanslag. Samhällsekonomiska konsekvenser och risker är för dem svårare att bedöma då dess avkastning ligger betydligt längre fram i tiden. Sådana stora projekt måste därför avgöras och genomföras i nationell regi.

Transportrådet har tidigare i en skrivelse till regeringen föreslagit att trafikverken ges i uppdrag att i samband med utarbetandet av en gemensam nationell infrastrukturplan ta ett samlat grepp på den långsiktiga finansieringen av infrastrukturen. Vår tidigare skrivelse bifogas som bilaga.

4. Den svenska transportpolitiken är en del av den europeiska. Trafikverken bör arbeta proaktivt med EU-relaterade transportfrågor
   Sverige bör vara en aktiv och pådrivande kraft inom EU. En huvuduppgift för trafikverken i en eventuell ny organisation bör vara att arbeta för att svenska ståndpunkter kommer in tidigt i de olika beslutsprocesserna inom EU, redan då Kommissionen initierar olika utredningar.

I en ny organisation bör trafikverken samlat och på tidigt stadium genomföra ekonomiska, tekniska och juridiska konsekvensbeskrivningar av initiativ, utredningar och förslag till direktiv från EU-kommissionen. T.ex. av kostnaderna för implementering av EU-direktiv och förordningar och effekter av dessa på de svenska företagens konkurrenskraft. Konkurrens på lika villkor måste hela tiden vara i fokus. Det är viktigt att konkurrensvillkor och regelverk blir likvärdiga för svenskt näringsliv på den europeiska transportmarknaden.

Viktiga frågor är exempelvis att ökad tillgänglighet, kapacitet och transportkvalitet behövs mellan de nationella och internationella transportstråken under den aktuella planeringsperioden 2010-2021. Det gäller bl.a. att skapa förutsättningar för trafik med tyngre och längre tåg och vägfordon. Detta är viktigt inte minst inför det påbörjade arbetet inom EU-kommissionen med revidering av riktlinjerna för TEN-T nätverken inom EU som ska gälla från 2010. Andra viktiga frågor är avreglering av marknader och utformning av spelregler och konkurrensvillkor.

Högaktuella frågor är fordonslängder med införande av modulfordon, utvecklingen av mått och vikter samt den fortsatta beslutsprocessen med översynen av regler för lastsäkring. Ett omfattande arbete pågår även inom EU med teknisk standardisering av hela järnvägssystem, fordon och infrastruktur, och att harmonisera järnvägslagstiftningen och principer för internalisering av externa kostnader.

5. Fler funktionsupphandlingar och upphandlingar i konkurrens för en utvecklad beställarroll, ökad effektivitet och en bättre fungerande anläggningsmarknad
   I direktiven till Trafikverksutredningen liksom i infrastrukturpropositionen pekas på betydelsen av en ökad effektivitet och produktivitet i investeringar samt drift och underhåll av infrastruktur. Ett ökat antal funktionsupphandlingar, större samlade entreprenader och upphandlingar i konkurrens är viktiga medel för att främja kostnadseffektivitet, nya lösningar och metodutveckling inom bygg- och anläggningssektorn.

Regeringen har även i september tillsatt en särskild utredare för att förbättra konkurrensen på järnvägsområdet och uppnå en bättre fungerande marknad för drift och underhåll samt investeringar.

Trafikverkens produktionsverksamhet bör så långt möjligt renodlas och upphandlas i konkurrens. I takt med att marknaderna utvecklas och den upphandlade verksamhetens omfattning ökar bör produktionsverksamhet i egen regi avvecklas. Stor vikt bör läggas vid att utveckla trafikverkens beställarroll.

6. Trafikverkens sektorsansvar bör överföras till Näringsdepartementet
   Med sektorsansvar avses att trafikverken ska vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga aktörer och allmänt verka för en positiv utveckling inom respektive transportslag. Detta sektorsansvar bör enligt vår mening ske från ett transportslagsövergripande perspektiv.

Näringslivets Transportråd förespråkar rolltydlighet i aktörernas olika roller på transportområdet.

Vi tolkar de organisatoriska förändringar som skett och som kommer att ske inom den statliga verksamheten på transportområdet som en strävan mot en ökad rolltydlighet. Statlig produktion och ”utförarverksamhet” på väg och järnvägsområdet föreslås bolagiseras i en nyligen framlagd proposition. Normgivning, tillämpning och tillsyn av lagar och regler organiseras i en Transportstyrelse från och med den 1 januari 2009. Trafikverkverksutredningen kan bland annat pröva förutsättningarna för att planering, utredning och beställning av infrastruktur organiseras i en transportslagsövergripande planeringsmyndighet.

Näringslivets Transportråd menar att pågående och kommande förändringar ställer krav på att regeringen och regeringskansliet är tydlig i sina olika roller t.ex. att ange inriktning, omfattning och finansiering av infrastrukturen och dess kvalitet, att skapa förutsättningar för en väl fungerande transportmarknad, genom att t.ex. utforma lagar och ange spelregler för transportmarknaden och för formuleringen av de transportpolitiska målen.

Vi anser – som ett led i en utvecklad rolltydlighet – att trafikverkens sektorsansvar för utvecklingen på transportområdet bör överföras till regeringskansliet och Näringsdepartementet som ansvarigt för transportpolitiken. Sektorsansvaret på transportområdet bör höra hemma i den organisation (regeringskansliet) som är övergripande ansvarig för styrning, lagstiftning och utformningen av spelreglerna på transportområdet i ett transportslagsövergripande perspektiv.

Trafikverksutredningen bör göra en aktuell jämförelse med situationen i Danmark, Norge och Finland och i vilken utsträckning trafikverken i dessa länder har något uttalat sektorsansvar på liknande sätt som i Sverige.

7. Ansvaret för FUD-frågor, forskning utveckling och demonstration, bör förtydligas
   Banverket och Vägverket har idag ett sektorsforskningsansvar för att främja forskning utveckling och demonstration (FUD-frågor) inom respektive transportslag. Vinnova har ansvar för den övergripande transportforskningen som en del av Vinnovas samlade uppdrag att främja utvecklingen av effektiva svenska innovationssystem. Vidare är Vinnova sektorsansvarig myndighet för forskning och utveckling inom flyg- och sjöfartsområdena. Totalt är cirka ett dussin myndigheter involverade i FUD-frågor på transportområdet.

Näringslivets Transportråd anser att Trafikverksutredningen bör undersöka möjligheterna att på ett tydligare sätt föra samman det idag på många parter splittrade ansvaret för FUD-verksamheten inom transportsektorn. En översyn av FUD-verksamheten inom transportsektorn bör ske i syfte att uppnå ett mera samlat ansvar för sektorns behov av FUD-insatser. Forskning och utveckling inom godstransporter och logistik bör enligt vår mening förstärkas. Fler transportslagsövergripande FUD-projekt bör initieras. Transportrådet föreslår att trafikverken och VINNOVA systematiskt tar initiativ till brett upplagda och transportslagsövergripande forskningsprogram där statsmakterna och näringslivet samarbetar.

NÄRINGSLIVETS TRANSPORTRÅD

Stig Wiklund Guy Ehrling
Ordförande Kanslichef