Trafikverksutredningens förslag

Effektiva transporter och samhällsbyggande – en ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg (SOU 2009:31). De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden SOU (2009:24). Tydligare uppdrag istället för sektorsansvar (SOU 2008:128).

Näringslivets Transportråd lämnar ett samlat remissyttrande med nedanstående huvudpunkter:

• Det trafikslagsövergripande synsättet är riktigt och viktigt. Dock behöver verksamhetslogiken förtydligas i det fortsatta arbetet t.ex. kopplingen mellan infrastruktur och samhällsplanering.
• Fokusera på hur-frågor i det fortsatta arbetet med ett inriktningsbeslut av regeringen för en ny struktur. Varför förändringar behövs har besvarats av Trafikverksutredningen.
• Viktigt med en kund- och avnämarorienterad verksamhet i ett nytt gemensamt Trafikverk så att tröghet och ineffektivitet förebyggs.
• Förenklingarna av planeringssystemet tillstyrks. Viktigt att stora infrastrukturprojekt av nationell betydelse finansieras i särskild ordning genom fleråriga projektanslag.
• Det av Trafikverksutredningen föreslagna fortsatta utredningsarbetet måste ges högsta prioritet av Näringsdepartementet innan ett inriktningsbeslut om fortsättningen fattas.
• Fler funktionsupphandlingar och upphandlingar i konkurrens ger en utvecklad beställarroll, ökad effektivitet och en bättre fungerande anläggningsmarknad.
• Näringsdepartementets övergripande ansvar för transportpolitiken bör tydliggöras inför ett kommande inriktningsbeslut.
• Ansvaret för FUD-frågor, forskning utveckling och demonstration, behöver förtydligas.
• Utvärderingsfunktionen av det nya Trafikverket bör knytas till Näringsdepartementet som transportpolitiskt ansvarigt departement och inte, som utredningen föreslår, till VTI.

1. Det trafikslagsövergripande synsättet är riktigt och viktigt. Dock behöver verksamhetslogiken förtydligas i det fortsatta arbetet t.ex. kopplingen mellan infrastruktur och samhällsplanering

Näringslivets Transportråd instämmer i det transportslagsövergripande perspektiv som genomsyrar Trafikverksutredningens förslag. Alla transportslag behövs och kompletterar varandra. Vid en förändring av myndigheter och verksamheter inom transportområdet är det viktigt att hänsyn tas till behoven av investeringar i hela infrastrukturen. Varje transportslag har sina specifika fördelar som det gäller att ta tillvara och förstärka. Vi ser Trafikverksutred-ningens förslag som ett medel för detta. En viktig förutsättning för att uppnå ett effektivt transportsystem är att intermodaliteten mellan transportslagen fungerar. Därför behövs investeringar i alla transportslag. I den nya organisation som föreslås är Vägverket och Banverket de absolut största ingående delarna. Det är angeläget är de infrastrukturrelaterade delarna inom sjöfart och luftfart – som är avsevärt mindre i den nya organisationen – då inte kommer på mellanhand.

Näringslivets Transportråd har i olika sammanhang framfört betydelsen av att skapa förutsättningar för ett transportsystem där de olika transportslagen samspelar och kompletterar varandra. I ett sammanhållet transportsystem är hamnar, kombiterminaler och flygplatser viktiga logistiska noder som knyter samman godstråk där vägar och järnvägar tillsammans bildar en kapacitetsstark infrastruktur. Ett stråk- och nodperspektiv bör genomsyra det föreslagna nya Trafikverkets verksamhet.

I Trafikverksutredningen beskrivs i allmänna ordalag en perspektivförskjutning i verkens planering från infrastruktur till transporter till samhällsbyggande, vilket utgör ett av motiven för en förändring. Näringslivets Transportråd ser det som viktigt att verksamhetslogiken blir tydlig i en ny organisation, bl.a. genom en bättre samordning mellan infrastrukturplaneringen och den fysiska planeringen. Arbetet i den särskilda utredningen om översyn av planeringsprocessen för infrastrukturen är i det sammanhanget viktigt att beakta t.ex. för att förkorta planerings- och genomförandetiderna.

2. Fokusera på hur-frågor i det fortsatta arbetet med ett inriktningsbeslut av regeringen för en ny struktur. Varför förändringar behövs har besvarats av Trafikverksutredningen

Näringslivets Transportråd anser att Trafikverksutredningen gör en bra analys av varför översyn och förändringar behövs av strukturen för sjö, luft, väg och järnväg. Väl fungerande transporter och en effektiv logistik bygger på samverkan mellan transportslagen. Näringsdepartementet bör i det fortsatta arbetet med ett inriktningsbeslut fokusera på hur-frågor som rör en ny organisatorisk struktur.

Trafikverksutredningen har i en bilaga till utredningen publicerat ett antal rapporter. Bland dessa rapporter finns en intressentanalys baserad på intervjuer med bland annat olika näringslivsföreträdare, transportföretag och företrädare för kommuner och regioner. Transportrådet noterar att de intervjuade aktörerna samtidigt som man instämmer i ett mer trafikslagsövergripande synsätt tar upp ett antal kritiska synpunkter. I intervjusvaren pekas t.ex. på risken för tungroddhet i en ny organisation, att intressenterna inte får komma till tals och att synergierna är få eller tveksamma i trafikverkens huvudprocesser. Näringslivets Transportråd anser det vara angeläget att de kritiska synpunkterna som redovisas i den genomförda intressentanalysen fångas upp i det fortsatta arbetet i Näringsdepartementet inför ett kommande inriktningsbeslut av regeringen.

3. Viktigt med en kund- och avnämarorienterad verksamhet i ett nytt gemensamt Trafikverk så att tröghet och ineffektivitet förebyggs

Trafikverksutredningen föreslår att samtliga uppgifter som Vägverket och Banverket ansvarar för flyttas över till ett nytt Trafikverk. Vidare föreslås att funktioner hos LFV, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen för den långsiktiga planeringen och för utpekande av sjöfartens och luftfartens riksintressen överförs till Trafikverket. SIKA läggs ned.

Näringslivets Transportråd vill särskilt understryka betydelsen av att det föreslagna nya Trafikverket, som blir en samlad infrastruktur-, planerings- och beställarmyndighet, kännetecknas av stark kund- och avnämarorientering visavi näringslivet och andra aktörer som utnyttjar infrastrukturen. Det är angeläget att ett kommande Trafikverk ger snabb respons på uppkommande logistiska behov t.ex. vid omläggning av godsflöden hos transportköpare. Tidsperspektiven är olika med snabba förändringar av logistiska flöden i näringslivet jämfört med de långa planeringsprocesserna i statens mer långsiktiga infrastrukturplaner.

Öppenhet, flexibilitet och kundorientering visavi olika intressenter och avnämare är a och o i planeringsprocessen i ett samlat Trafikverk. En särskild belysning bör i det fortsatta arbetet göras av Näringsdepartementet och även av den kommande Organisationskommittén hur en kundorientering kan säkerställas i olika konkreta organisationsmodeller för ett samlat Trafikverk visavi användare och avnämare av infrastrukturen i näringslivet, t.ex. transportköpare, speditörer, tågoperatörer, samt kommunala och regionala aktörer.

Bildandet av ett samlat Trafikverk innebär att en mycket kraftfull myndighet tillskapas. Som utredningen själv är inne på behöver den nya myndighetens ges en effektiv styrning. Dess starka position behöver balanseras av ett ökat inflytande från andra aktörer. Näringslivets Transportråd föreslår för att säkerställa en kund- och avnämarorienterad verksamhet i det föreslagna Trafikverket att:

• Styrelsen för det nya Trafikverket bör vara sammansatt så att användare och avnämare av infrastrukturen är i majoritet. Ledamöterna bör i huvudsak rekryteras från näringslivet, bransch- och trafikantorganisationer, trafikhuvudmän, län och regioner.
• Den av regeringen aviserade Organisationskommittén för det nya Trafikverket bör även den vara sammansatt så att användare och avnämare av infrastrukturen är i majoritet. Ledamöterna bör i huvudsak rekryteras från ovan nämnda sektorer.
• Den kommande ledningen för Trafikverket bör kontinuerligt bygga upp kanaler för att kommunicera med användare och avnämare av infrastrukturen. Ett rådgivande organ bestående av användar- och avnämarföreträdare bör finns till den högsta ledningen för det nya Trafikverket.
• Näringsdepartementet bör i det fortsatta arbetet med ett inriktningsbeslut även särskilt fokusera på hur Trafikverket ska vara organiserat för att på alla nivåer genomsyras av ett transportslagsövergripande perspektiv. Även en formellt sammanhållen organisation kan riskera förekomst av sektorisering och stuprör t.ex. genom en organisatorisk uppdelning i separata avdelningar för varje trafikslag.

1. Förenklingarna av planeringssystemet tillstyrks. Viktigt att stora infrastrukturprojekt av nationell betydelse finansieras i särskild ordning genom fleråriga projektanslag

Näringslivets Transportråd har i olika sammanhang framfört kritik av dagens planeringssystem, likartad med den som anges i utredningen. Problemen kan sammanfattas enligt nedan:

• omständlig och tidsödande procedur för beslut om infrastrukturen.
• projekten återkommer i en uppstyckad beslutsprocess.
• alla projekt behandlas lika ingående på flera olika beslutsnivåer.
• storprojekten kommer inte upp till samlat beslut för genomförande.

Mindre resurser har anvisats i de årliga budgetarna för investeringar än vad som angetts i gällande långsiktsplaner. Ett antal större projekt har förryckt medelstilldelningen till den reguljära verksamheten inom Vägverket och Banverket. Många lönsamma mindre investeringsprojekt liksom anslagen till drift och underhåll har trängts undan. De har lyfts ut och in i planeringen.

Ett grundläggande fel med den nuvarande infrastrukturplaneringen är att det ofta inte finns någon långsiktig finansiering för de insatser som redovisas. Detta har lett till stora förseningar vilket skapat osäkerhet hos näringslivet om och när de utlovade projekten kan genomföras. Planeringssystemet har snarast uppmuntrat till att underskatta kostnaderna för projekten, samtidigt som regering och riksdag ofta varit alltför angelägna om att detaljstyra.

Vi tillstyrker utredningens förslag där beslut fattas om en plan för fyra år och inriktningen därefter. Planeringen ska enligt utredningens förslag omfatta tre fyraårsperioder där den första perioden innehåller specificerade åtgärder med anslagsramar. Vi instämmer helt i utredningens förslag om en särskild hantering av finansieringen av stora och mycket kostnadskrävande projekt för att säkra ett effektivt genomförande av investeringarna.

Näringslivets Transportråd menar att stabilitet i infrastrukturplaneringen är i hög grad beroende av ett långsiktigt tänkande när det gäller finansieringsfrågorna. Staten bör i finansieringen av infrastrukturen klarare betrakta den som en investering. En investering som ska ge en framtida avkastning. Det är ett synsätt som dagligen tillämpas inom näringslivet utifrån en investeringsbudget, något som saknas i statens verksamhet. Stora infrastrukturprojekt av nationell betydelse bör finansieras i särskild ordning genom fleråriga projektanslag. Samhällsekonomiska konsekvenser och risker är för dem svårare att bedöma då dess avkastning ligger betydligt längre fram i tiden. Sådana stora projekt måste därför avgöras och genomföras i nationell regi.

Näringslivets Transportråd anser att hela 2010-talet måste göras till infrastrukturens årtionde. Det stärker den svenska konkurrenskraften och skapar förutsättningar för tillväxt. Det handlar om det svenska näringslivets framtida konkurrenskraft och Sveriges konkurrenskraft som nation i en alltmer globaliserad ekonomi.

Ökade resurser är en förutsättning för att genomföra investeringar och underhåll systematiskt, flerårigt och långsiktigt. Färdigställandet av angelägna projekt måste påskyndas. Det gäller särskilt tidigare beslutade projekt som ännu inte kunnat genomföras. På infrastrukturområdet borde samma långsiktighet föreligga som vid de beslutade reformerna av pensionssystemet och där de politiska partierna formerat en särskild grupp med uppdrag att förvalta träffade överenskommelser. Den av Trafikverksutredningen föreslagna parlamentariska beredningen kan spela en sådan roll.

Näringslivets Transportråd anser att en planering av transportinfrastrukturen i första hand bör byggas underifrån, från marknaden. Det är där kraven och efterfrågan på insatser gör sig påminda. Ett nytt Trafikverk bör ges ett större utrymme att besluta om resurser till lönsamma marknadsdrivna anpassningar av infrastrukturen som relativt plötsligt kan dyka upp. En mer decentraliserad planeringsmodell bör även lägga ett större ansvar på regioner och län.

En klarare ansvarsfördelning kan skapas med en differentierad beslutsprocess för de olika objekttyperna. Ge de olika beslutsnivåerna ansvar och befogenheter för det de är lämpade till.
Regionerna bör ges ett utökat ansvar för reinvesteringar och mindre nybyggnadsobjekt. Ge län och regioner en egen beslutsram för dessa.

I Trafikverksutredningens förslag till ny process för den långsiktiga åtgärdsplaneringen ingår som en del att genomföra en dialog mellan regeringen, regioner och trafikverk. Näringslivets Transportråd vill understryka vikten av dialog även med näringslivet, branschorganisationer och andra intressenter i en ny planeringsprocess. Erfarenheterna av den öppna dialog som trafikverken genomfört med regioner, län, kommuner, näringslivet och organisationer inför utarbetandet av sitt förslag till gemensam Nationell Transportplan för 2010-2021 är entydigt positiva.

Transportrådet tillstyrker utredningens förslag om en tydligare koppling mellan infrastrukturplanering, genomförande och uppföljning.

5. Det av Trafikverksutredningen föreslagna fortsatta utredningsarbetet måste ges högsta prioritet av Näringsdepartementet innan ett inriktningsbeslut fattas

Trafikverksutredningen föreslår i ett kortfattat avslutande stycke på några få rader i strukturbetänkandet att regeringen i den fortsatta beredningen bör genomföra en riskanalys och en noggrann kostnads- och intäktsanalys av de av utredningen framlagda förslagen. Näringslivets Transportråd anser det vara en brist att Trafikverksutredningen inte självt genomfört sådana analyser av sina egna förslag utan överlämnar till regeringskansliet att genomföra dessa. Därmed begränsas remissinstansernas möjligheter att göra en samlad avvägning av Trafikverksutredningens förslag. Utredningens allmänna konstaterande om att betydande synergier föreligger vid bildandet av ett Trafikverk är inte tillräckligt för att ligga till grund för ett inriktningsbeslut.
Den av Näringslivets Transportråd föreslagna ansatsen att i det fortsatta i det fortsatta arbetet med ett inriktningsbeslut av regeringen om en ny organisatorisk struktur fokusera på hur-frågor är viktig att understryka. En särskild belysning bör därför i det fortsatta arbetet göras av Näringsdepartementet och även av den kommande Organisationskommittén hur en kundorientering kan säkerställas visavi användare av avnämare av infrastrukturen i olika organisationsmodeller.

Näringslivets Transportråd vill peka på det faktum att flera exempel föreligger från såväl offentligt ägda som privata företag där syfte och mål med beslutade sammanslagningar inte kunnat uppnås och i vissa fall har en beslutad fusionsprocess även fått avbrytas. Analys och uppföljning före, under och efter en genomförd fusionsprocess är betydelsefull.

6. Fler funktionsupphandlingar och upphandlingar i konkurrens ger en utvecklad beställarroll, ökad effektivitet och en bättre fungerande anläggningsmarknad

Näringslivets Transportråd delar utredningens syn att ökad konkurrens skapar förutsättningar för ökad produktivitet och ökade innovationer. Ett ökat antal funktionsupphandlingar, större samlade entreprenader och upphandlingar i konkurrens är viktiga medel för att främja ökad produktivitet, kostnadseffektivitet, nya lösningar och metodutveckling inom bygg- och anläggningssektorn.

Produktionsverksamheten bör så långt möjligt renodlas och upphandlas i konkurrens. Stor vikt bör läggas vid att utveckla det nya Trafikverkets beställarroll.

7. Näringsdepartementets övergripande ansvar för transportpolitiken bör tydliggöras inför ett kommande inriktningsbeslut

Trafikverksutredningen föreslår att begreppet sektorsansvar ersätts med tydliga uppdrag till det nya Trafikverket. Med sektorsansvar avses att de nuvarande trafikverken ska vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga aktörer och allmänt verka för en positiv utveckling inom respektive transportslag. Oavsett vilket begrepp som används – sektorsansvar eller att ange tydligare uppdrag – bör det enligt vår mening ske från ett transportslagsövergripande perspektiv.

Näringslivets Transportråd förespråkar rolltydlighet i aktörernas olika roller på transportområdet. Vi tolkar de organisatoriska förändringar som skett och som kommer att ske inom den statliga verksamheten på transportområdet som en strävan mot en ökad rolltydlighet. Statlig produktion och ”utförarverksamhet” på väg och järnvägsområdet har redan till stor del bolagiserats. Normgivning, tillämpning och tillsyn av lagar och regler organiseras sedan den 1 januari i år i Transportstyrelsen. Trafikverkverksutredningen har föreslagit att planering, utredning, beställning och förvaltning av infrastruktur ska sammanföras i en gemensam organisation.
Näringslivets Transportråd menar att pågående och kommande förändringar ställer krav på att regeringen och regeringskansliet tar ett samlat ansvar för att t.ex. ange inriktning, omfattning och finansiering av infrastrukturen och dess kvalitet, att skapa förutsättningar för en väl fungerande transportmarknad, genom att t.ex. utforma lagar och ange spelregler för transportmarknaden och för implementeringen av de av riksdagen nyligen beslutade transportpolitiska målen.

Vi anser – som ett led i en utvecklad rolltydlighet – att helhetsansvaret för utvecklingen på transportområdet ska finnas i regeringskansliet och Näringsdepartementet som ansvarigt för transportpolitiken. Helhetsansvaret på transportområdet anser vi hör hemma i den organisation (regeringskansliet) som är övergripande ansvarig för styrning, lagstiftning och utformningen av spelreglerna på transportområdet i ett transportslagsövergripande perspektiv. Detta bör tydliggöras inför ett kommande inriktningsbeslut av regeringen.

8. Ansvaret för FUD-frågor, forskning utveckling och demonstration, behöver förtydligas

Banverket och Vägverket har idag ett sektorsforskningsansvar för att främja forskning utveckling och demonstration (FUD-frågor) inom respektive transportslag. Vinnova har ansvar för den övergripande transportforskningen som en del av Vinnovas samlade uppdrag att främja utvecklingen av effektiva svenska innovationssystem. Vidare är Vinnova sektorsansvarig myndighet för forskning och utveckling inom flyg- och sjöfartsområdena. Totalt är cirka ett dussin myndigheter involverade i FUD-frågor på transportområdet.

Näringslivets Transportråd anser att Näringsdepartementet i det fortsatta arbetet med ett inriktningsbeslut bör undersöka möjligheterna att på ett tydligare sätt föra samman det idag på många parter splittrade ansvaret för FUD-verksamheten inom transportsektorn. En översyn av FUD-verksamheten inom transportsektorn bör ske i syfte att uppnå ett mera samlat ansvar för sektorns behov av FUD-insatser. Forskning och utveckling inom godstransporter och logistik bör enligt vår mening förstärkas. Fler transportslagsövergripande FUD-projekt bör initieras.

Näringslivets Transportråd tillstyrker Trafikverksutredningens förslag att Vinnova ges i uppdrag att utarbeta en ny nationell strategi för transportrelaterad FUD och som regeringen ska ta ställning till. En sådan samlad strategi bör även inkludera befintlig fordonsrelaterad energiforskning. Vi föreslår att ett samlat Trafikverk och VINNOVA systematiskt tar initiativ till brett upplagda och transportslagsövergripande forskningsprogram där statsmakterna och näringslivet samarbetar.

9. Utvärderingsfunktionen av det nya Trafikverket bör knytas till Näringsdepartementet och inte, som utredningen föreslår, till VTI

Trafikverksutredningen anger i betänkandet ett antal funktioner som behöver stärkas eller utvecklas. Det gäller bland annat en förstärkning av regeringskansliet och inrättandet av en parlamentarisk beredning med försvarsberedningen som förebild. Förslagen bör ses som ett sätt att skapa förutsättningar för ökad stabilitet och långsiktighet i finansieringen av infrastrukturen och tillstyrks av Näringslivets Transportråd. VI föreslår vidare att den av Trafikverksutredningen föreslagna utvärderingsfunktionen bör knytas till Näringsdepartementet som ansvarigt departement för transportpolitiken.

Vidare föreslår Trafikverksutredningen att en funktion för fastställelse av generella ingångsvärden för den samhällsekonomiska kalkylen knyts till Konjunkturinstitutet KI. Näringslivets Transportråd understryker vikten av att samhällsnyttan av godstransporter tydliggörs inför beslut om infrastrukturinvesteringar. Angelägna godsprojekt har i tidigare infrastrukturplaner inte prioriterats då den samhällsekonomiska nyttan inte befunnits tillräckligt hög. Tidsvärderingen har varit högre för persontrafikrelaterade projekt som getts högre prioritet.
Det finns en rytmik i godslogistiken som är invävd i hela produktionskedjan, och det får inte gå fel någonstans. Transportkostnad, pålitlighet, säkerhet och tidhållning måste samverka för att hela transportkedjan ska fungera. Om en godstransport blir försenad med tåget till hamnen i Göteborg så missas en båtavgång. Detta är förenat med följdkostnader. Näringslivets Transportråd efterlyser en samhällsekonomisk värdering av godsprojekt som speglar dess betydelse för näringslivets konkurrenskraft och för Sveriges konkurrenskraft som nation.

Det är angeläget att Konjunkturinstitutet, som enligt utredningens förslag ges ansvar för fastställelse av generella ingångsvärden för den samhällsekonomiska kalkylen, innan detta sker genomför samråd med berörda godstransportköpare vars verksamhet påverkas av värderingen av godstransporter i de samhällsekonomiska analyserna.

NÄRINGSLIVETS TRANSPORTRÅD

Stig Wiklund Guy Ehrling
Ordförande Kanslichef