Skriv ut
Remissyttrande över EU-kommissionens grönbok om Transeuropeiska transportnät (TEN-T). En översyn av strategin med bättre integrering av de transeuropeiska transportnäten för att främja den gemensamma transportpolitiken
Näringslivets Transportråd anser att den analys som görs i grönboken av svagheterna i det hittillsvarande arbetet med Transeuropeiska transportnät (TEN-T) är riktig. Oklara mål och ett betydande gap mellan politiska ambitioner och tillgängliga ekonomiska resurser för en utbyggnad av transportnätverken på EU-nivå har försenat dessa. Detta leder fram till slutsatsen i grönboken att en genomgripande översyn bör ske av hela TEN-strategin snarare än att se över föreslagna planer och prioriterade projekt. Grönboken är dock enligt Transportrådets mening alltför allmänt hållen i sina slutsatser om hur en förändrad TEN-strategi ska genomföras.
Strukturen på förslagen i grönboken är svår att följa, t ex vad gäller skillnader mellan de tre alternativ som anges för vidareutveckling av de Transeuropeiska Transportnäten och vad begreppen ett övergripande nät, ett stomnät, ett prioriterat nät och en begreppsbaserad pelare står för. Exempelvis skulle ett stomnät enligt grönboken …”kunna omfatta prioriterade nät och en begreppsbaserad pelare”. De tre olika nät-alternativen för framtiden som anges i grönboken behöver därför klargöras ytterligare.
En viktig utgångspunkt bör enligt Näringslivets Transportråd vara hur kapaciteten, tillgängligheten och kvalitén i mer integrerat europeiskt transportsystem blir med de tre olika nät-alternativen som anges i grönboken.
Transportrådet anser att näringslivets godstransporter bör ges en kraftigt ökad prioritet i det fortsatta arbetet på EU-nivå med de Transeuropeiska Transportnätverken. Ett stråk- och nod-perspektiv bör ligga till grund för prioriteringarna i ett Transeuropeiskt Transportnätverk. Det skapar förutsättningar för ett mer integrerat europeiskt transportsystem där de olika transportslagen samspelar och kompletterar varandra. Viktiga Transeuropeiska godstråk utgörs av vägar och järnvägar med stora transportflöden i en kapacitetsstark infrastruktur. I ett mer integrerat europeiskt transportsystem är hamnar, terminaler och flygplatser viktiga logistiska nav (noder) som knyter samman de viktigaste stråken/transportnäten.
Ta ett samlat grepp på arbetet inom EU med Transeuropeiska transportnätverk, Gröna Transportkorridorer enligt EU:s logistikpaket, sjömotorvägar och arbetet med järnvägskorridorer för godstransporter
Inom EU har initiativ tagits på en rad olika områden vilka syftar till utveckling av framtidens transportkorridorer för ökade intermodala transporter och förbättrad konkurrenskraft. Mycket återstår dock t.ex. vad gäller eliminering av barriärer för att uppnå en öppen och effektiv europeisk järnvägs- och transportmarknad.
Näringslivets Transportråd anser att Sverige under det kommande svenska ordförandeskapet under andra halvåret 2009 bör arbeta för att ett samlat grepp tas inom EU på arbetet med Transeuropeiska transportnätverk (TEN-T), Gröna Transportkorridorer enligt EU:s logistikpaket, sjömotorvägar och arbetet med järnvägskorridorer för godstransporter.
Exempelvis måste takten i förändringsarbetet med genomförandet av särskilda godskorridorer avsevärt öka om järnvägen som transportmedel ska kunna svara upp mot växande krav på leveransprecision och höja sin andel av de internationella transporterna. En ökad kvalitet och service med en bättre tillförlitlighet i gränsöverskridande godstransporter på järnväg och en starkare prioritering av godstrafiken på spåren är angelägen.
Vidare anser Näringslivets Transportråd att arbetet med utvecklingen av ett Transeuropeiskt Transportnätverk, TEN T, i ökad utsträckning bör baseras på kommersiella förutsättningar. Vi instämmer i de kortfattade resonemang som finns om detta i grönboken. En sådan inriktning är en logisk följd av att prioritera affärsinriktade stråk för godstransporter. Det är dynamiken på godstransportmarknaden, marknadens efterfrågan, som till syvende och sidst kommer att avgöra vilka stråk/transportnät och noder som godsflödena söker sig till.
Det är därför angeläget att användare av infrastrukturen, transportföretag och transportköpare, kan påverka utformningen av de kvalitetsmått som på EU-nivå ska ligga till grund för prioriteringar, utvärdering av servicegrad och prestanda i transportnätverk, godskorridorer, sjömotorvägar och anslutande hamnar och terminaler.
Ett användar-, kund- och marknadsperspektiv måste genomsyra såväl prioriteringen av investeringar i de transeuropeiska transportnätverken/stråken, godskorridorerna och anslutande noder som hamnar och terminaler.
Viktigt med en tydlig koppling mellan EU-perspektivet och det nationella perspektivet i infrastrukturplaneringen
Sverige bör som kommande ordförandeland i EU föregå med gott exempel och i den egna nu aktuella nationella infrastrukturplaneringen med utarbetande av en Nationell Transportplan för åren 2010-2021 göra en tydlig koppling mellan de viktigaste nationella godsstråken och deras anknytning till de för svenskt näringsliv viktigaste Trans-Europeiska Transportnätverken (TEN-T), gröna korridorer, sjömotorvägar och järnvägskorrdorer för godstransporter. Den nationella infrastrukturplaneringen bör utgå från att skapa förutsättningar för ökad tillgänglighet, kapacitet och transportkvalitet mellan de nationella och internationella transportstråken under den aktuella planeringsperioden 2010-2021.
För Sverige som är ett av världens mest handelsberoende länder är väl fungerande internationella transporter med alla transportslag och ett bra samspel mellan dessa av avgörande betydelse. Sveriges geografiska läge i norra Europa medför långa transportavstånd till viktiga marknader.
NÄRINGSLIVETS TRANSPORTRÅD
Guy Ehrling
Kanslichef