Till Näringsdepartementet
Remissyttrande över ”Effektivare planering av vägar och järnvägar” (SOU 2010:57)
Inledning
Transporterna är samhällets blodomlopp och därmed en omistlig del för såväl svenskt näringsliv och dess konkurrenskraft som för välfärden då det handlar om människors mobilitet. För att transporterna ska fungera, samt för att kunna åstadkomma ett effektivt och miljömässigt hållbart transportsystem som bidrar till högre produktivitet och ekonomisk utveckling, krävs en väl fungerande och utbyggd infrastruktur.
Sverige satsar mindre på infrastruktur än andra jämförbara länder och har gjort så under en lång period. Ökade resurser behöver tillföras infrastrukturen, inte minst för drift och underhåll av befintliga anläggningar, för att reducera på den ”infrastrukturskuld” som Sverige lider av idag.
Men lika viktigt som att investera mer i infrastrukturen samt på drift och underhåll är att planering och infrastrukturbyggande sker inom en överskådlig tid. Att infrastrukturprojekt kan tas i bruk snabbare ger såväl samhällsekonomiska som företagsekonomiska vinster. Med ett snabbare färdigställande kan vägen, järnvägen eller farleden till sjöss utnyttjas tidigare. Det skapar bättre förutsättningar för utveckling och tillväxt i näringslivet.
Näringslivet har betydligt kortare planeringshorisonter än de som gäller i infrastruktursammanhang. Dessutom är det viktigt med förutsägbarhet för att företagen ska kunna göra rätt investeringar vid rätt tidpunkt.
Transportnäringen har länge efterfrågat en snabbare och mer effektiv planeringsprocess, både vad gäller den ekonomiska och den fysiska planeringen. Både TransportGruppen och Näringslivets Transportråd deltog i det inledande seminarium som hölls 16 december 2008 och som var uppstarten till Transportinfrastrukturkommitténs utredning. Näringslivets Transportråd och TransportGruppen har även deltagit i en av referensgrupperna under utredningens arbete. Vi har nu tagit del av Transportinfrastrukturkommitténs utredning och lämnar nedan våra gemensamma synpunkter på förslaget.
Synpunkter på förslaget
TransportGruppen och Näringslivets Transportråd välkomnar Transportinfrastruktur-kommitténs utredning. Förslagen är viktiga för att förkorta den fysiska planeringsprocessen. Utredningen är, tillsammans med trafikverkens tidigare lämnade förslag till ett snabbare ekonomiskt planeringssystem, två viktiga komponenter för att förbättra samordningen mellan den ekonomiska infrastrukturplaneringen och den fysiska planeringsprocessen. Det ger sammantaget ett snabbare byggande av infrastruktur.
I dagsläget tar den fysiska planeringsprocessen enligt utredningen 10 år. Utöver det tillkommer den ekonomiska planeringsprocessen och slutligen även själva byggandet. Det finns dessutom ett stort antal exempel på infrastrukturinvesteringar som tagit betydligt längre tid än så. Detta är inte acceptabelt mot bakgrund av den betydelse infrastrukturen har för transportnäringen, svensk industri och handel samt för välfärden i stort. Våra organisationer vill dock betona att en snabbare planeringsprocess inte får ske på bekostnad av kvalitén i transportinfrastrukturen.
En sammanhängande fas istället för tre parallella faser i den fysiska planeringen kan göra processen enklare, mer överskådlig samt kan motverka dubbelprövning. Med detta bör ökad effektivitet kunna uppnås exempelvis genom att endast en miljökonsekvensbeskrivning är nödvändig.
Vi anser att det är en självklarhet att man anpassar den fysiska planeringen efter projektens storlek. Förslaget innebär att mindre projekt helt kan undantas för den fysiska planeringen samt att det är färre krav på den miljökonsekvensbeskrivning som eventuellt ska genomföras. Detta kan innebära att många trimningsåtgärder kan genomföras betydligt snabbare än idag, eftersom det är för de mindre projekten som den effektiviserade fysiska processen har störst påverkan. Dessa mindre trimningsåtgärder har mycket stor betydelse för transportsystemets effektivitet.
Vidare ser vi positivt på de undantag som kan gälla för industri- och hamnområden. Noder är viktiga delar i transportsystemet och med åtgärder i dessa kan flyttningen av gods mellan olika transportslag underlättas. Det innebär förbättrade möjligheter för de intermodala transporterna som är en viktig del av framtidens hållbara transportsystem.
Hela det samlade planeringssystemet bör göras mer genomförandeinriktat
TransportGruppen och Näringslivets Transportråd vill understryka vikten av att man ser alla planeringsprocesser som en helhet. När den fysiska planeringsprocessen effektiviseras är det oerhört viktigt att denna tydligt kopplas ihop med den ekonomiska planeringsprocessen samt att det finns en smidig övergång till själva byggfasen. Det finns exempel på projekt som varit högt prioriterade i de nationella infrastrukturplanerna men som på grund av brist på resurser har senarelagts. Då har stora delar av den fysiska planeringen blivit inaktuell och fått göras om.
Näringslivets Transportråd och TransportGruppen anser att perioden för den ekonomiska planeringen – enligt tidigare lämnat förslag från trafikverken i februari 2010 – bör minskas från tolv till sex år och ersätts med planeringsprogram och genomförandeprogram. Den ekonomiska infrastrukturplaneringen bör tydligare kopplas till statens budgetprocess. Hela planeringssystemet bör göra mera genomförandeinriktat. Vi anser att Trafikverket som nu är ansvarig för den ekonomiska infrastrukturplaneringen på nationell nivå bör ges ett större utrymme att besluta om resurser till marknadsdrivna initiativ till anpassningar av infrastrukturen som relativt plötsligt kan dyka upp. Exempelvis vad gäller uppkommande logistiska behov vid omläggning av godsflöden hos transportköpare och i transportföretagens planering av sina logistiksystem.
Ytterligare en punkt vi vill understryka är inslaget av samråd och konsultation med olika parter. Självfallet är den demokratiska processen och rättssäkerheten mycket viktigt i dessa sammanhang. Likaså måste hänsyn tas till den enskildes perspektiv precis som kommunernas självstyre vad gäller översiktsplaner. Planeringsprocessen kan enligt vår mening göras effektivare utan att åsidosätta legitima önskemål om insyn och delaktighet. Möjligheten till helhetssyn och överblick i stora och komplicerade projekt borde kunna öka genom en effektivare planeringsprocess.
Samtidigt är det viktigt att samråden är proportionerliga. En strategiskt viktig åtgärd i transportsystemet kan gagna samhälle, näringsliv och individer eftersom det exempelvis kan skapa förutsättningar för ökad rörlighet, en effektiv logistik och mer hållbara och klimateffektiva transporter. I förlängningen har det positiv inverkan för svensk industri och handel och med betydande samhällsekonomiska nyttor. Sådana åtgärder måste kunna genomföras genom en sammanvägning av nyttor ställt mot kostnader och intrångseffekter.
Avslutande synpunkter
En effektivare fysisk planeringsprocess medför att planerade infrastrukturåtgärder genomförs snabbare vilket gynnar transportnäringen, svenskt näringsliv och hela samhället.
Det innebär även en effektivisering i användandet av de ekonomiska resurserna. Transportinfrastrukturkommitténs bedömning är att planeringskostnaderna för staten kommer minska med uppemot 200 miljoner kronor per år. TransportGruppen och Näringslivets Transportråd anser att effektiviseringsvinsterna ska gå direkt tillbaka till transportinfrastrukturen för investeringar och underhåll. På detta sätt kan utredningens förslag innebära inte bara att infrastrukturen kommer på plats snabbare utan även att fler åtgärder kan genomföras.
Slutligen anser vi att vissa projekt är så centrala för hela transportsystemet, och därmed till gagn för hela samhället, att de bör kunna prioriteras i planeringsprocessen och därmed komma till stånd ännu snabbare. Stora infrastrukturprojekt av nationell betydelse bör finansieras i särskild ordning genom fleråriga projektanslag för att säkra ett effektivt genomförande av investeringarna.
Det skulle ge en ökad långsiktig stabilitet i planeringen. En möjlighet som bör prövas av regeringen då en proposition ska skrivas baserad på Transportinfrastrukturkommitténs förslag, är att när ett infrastrukturprojekt prioriterats och investeringsmedel anvisats borde projektet “legitimeras” som en riksangelägenhet i planeringshänseende t ex genom koncession. Därmed uttalas ett “tolkningsföreträde” gentemot andra motstridiga intressen i genomförandeprocessen.
Maria Nygren Guy Ehrling
Vice VD Kanslichef
TransportGruppen Näringslivets Transportråd