Skriv ut
Till Näringsdepartementet
Utredning och samlad redovisning av transportmyndigheternas forsknings− och innovationsverksamhet N2013/121/TE
Näringslivets Transportråd har fått Trafikverkets redovisning av ett regeringsuppdrag på remiss och anför följande:
Näringslivets Transportråd välkomnar en samlad redovisning av transportmyndigheternas forsknings− och innovationsverksamhet med syfte att skapa förutsättningar för en utvecklad samverkan mellan näringsliv, akademi och samhälle och ökade investeringar i forskning och innovation för att uppnå transportpolitiska och näringspolitiska mål. Där investeringar i forskning och innovation ses som ett sätt att öka både näringslivets konkurrenskraft och Sveriges konkurrenskraft som nation. Effektiva logistik- och transportsystem är en viktig del av ett lands samlade konkurrenskraft. Det är angeläget med ökad FoI inom logistik och godstransporter. En bättre balans är även angelägen mellan persontrafikrelaterad och logistik- och godstransportrelaterad forskning och innovation.
Rapporten från Trafikverket visar att det finns stora behov av forsknings-, utvecklings- och innovationsinsatser inom samtliga trafikslag. I rapporten redovisas transportmyndigheternas resursbehov för forskning och innovation för tre olika ambitionsnivåer där nivå 1 är önskad nivå, nivå 2 en mellannivå och nivå 3 en lägsta ambitionsnivå. Näringslivets Transportråd anser att nivå 2 är den lägsta godtagbara ambitionsnivån för transportmyndigheternas forsknings− och innovationsverksamhet 2014–2025.
Näringslivets Transportråd har i september tillsammans med TransportGruppen lämnat ett gemensamt remissyttrande över Trafikverkets förslag till Nationell Plan för Transportsystemet 2014–2025 och där utförligt redovisat vår syn på forsknings- och innovationsfrågor kopplat till den långsiktiga utvecklingen av transportsystemet. Det är angeläget att anslagen till forskning och innovation ökas under perioden 2014–2025 i enlighet med vad transportmyndigheterna nu redovisar i rapporten ”Utredning och samlad redovisning av transportmyndigheternas forsknings− och innovationsverksamhet”. Den tidigare av Trafikverket föreslagna nivån i förslaget till Nationell Plan för Transportsystemet 2014–2025 motsvarar inte de belopp som av respektive transportmyndighet redovisats i den nu remitterade rapporten från Näringsdepartementet. Därför föreslår Näringslivets Transportråd att statens anslag till transportforskning och innovation ökar under de kommande 12 åren.
Skapa förutsättningar för ökad effektivitet och intermodalitet i transportsystemet
Näringslivets Transportråd anser att forskning och innovation ska inriktas så att den effektiva användningen av transportsystemet är i fokus. FoI bör göras avnämarorienterad där tillämpningsfrågor och applikationer prioriteras. Nyckelfrågor i ett användar-/brukarperspektiv är exempelvis hur transportslagen kan integreras bättre. Hur godstransporterna och hela logistikkedjan kan effektiviseras. I rapporten anges att transportmyndigheterna har identifierat ett antal områden inom vilka det finns gemensamma behov av FoI och potential för samverkan kring FoI-insatser. Områdena är bl.a. funktionell användning av trafikslagen i samverkan – sammodalitet och samhällsekonomisk effektivitet. Näringslivets Transportråd instämmer i dessa prioriteringar.
En intensifierad satsning på FoI från statsmakternas sida bör syfta till att effektivisera hela transportsystemet såväl infrastrukturen, persontrafik som godstransporter och utveckling av attraktiva, högpresterande och kostnadseffektiva fordon för alla transportslag samt öka förutsättningarna för samverkan mellan transportslagen. FoI-insatser med en sådan inriktning är av betydelse för ökad kapacitet, tillgänglighet och framkomlighet exempelvis möjlighet att köra tyngre, längre, bredare och högre tåg- och vägfordon. Forum för Innovation inom Transportsektorn har tagit initiativ till utarbetandet av HCT-färdplaner, High Capacity Transports för väg, järnväg och bussystem.
Generella åtgärder behövs för ökad kapacitet, bärighet, fler dubbelspår/mötesspår och effektiv strömmatning på viktiga stråk för godstransporter på järnväg. Att detta är genomförbart visar resultaten från den forskning som bedrivs vid Kungl. Tekniska Högskolan i frågor rörande nuläge, begränsningar och möjliga förbättringar vad avser kapacitet och effektivitet för godstransporter på järnväg och som visar att möjligheterna är stora till avsevärt förbättrad lastkapacitet genom att utveckla parametrar som tåglängd, vagnmassa, meterlast, lastprofil m.fl.
Järnvägsgruppen på KTH har i juni i år till Forum för Innovation inom Transportsektorn presenterat ett förslag till Färdplan för utveckling av godstransporter på järnväg och kombitransporter. Closer, som är en nationell arena inom transporteffektivitet för forskning, utveckling och innovation, har i april presenterat ett motsvarande förslag till Färdplan för High Capacity Transports – Väg.
Staten kan bidra till ett snabbare genomslag på marknaden genom anslag till introduktion, utveckling och demonstration av användarorienterade lösningar. Genom att skapa förutsättningar för ökade forskningsinsatser och innovation under perioden 2014–2025 säkerställs nyttan av gjorda investeringar och underhållsinsatser på transportområdet. Parallella insatser för forskning och innovation samtidigt som investeringar och underhåll sker ger ökade kunskaper och skapar nya lösningar. Vi vill även understryka vikten av tillämpningsorienterade utvecklings- och demonstrationsprojekt inom Intelligenta Transportsystem (ITS) för att bättre sammanlänka hela transportsystemet med infrastrukturen. Detta kommer att ha en avgörande betydelse för framtida transporteffektivitet.
Förbättrad transparens i godsflöden
Ingen aktör har idag en samlad bild över de svenska godsflödena. Med tillskapandet av en nationell databas över godsflöden skulle smartare logistikupplägg med stor samhällsnytta kunna skapas. Frågan har tidigare förts fram av företrädare för Näringslivets Transportråd exempelvis vid en hearing anordnad av Riksdagens Trafikutskott samt vid möte med Trafikanalys. Frågan lämpar sig väl för kommande forsknings- innovations- och demonstrationsprojekt exempelvis inom ramen för den av Trafikverkets olika FoI-portföljer som kallas Effektiva transportkedjor för näringslivet.
Öka anslagen till forskning och innovation inom sjöfart och flyg
Näringslivets Transportråd anser det vara av stor betydelse att statens anslag till forskning och innovation inom sjöfart och flyg ökar. Som anges i transportmyndigheternas gemensamma rapport till regeringen som nu remitterats av Näringsdepartementet så har Sjöfartsverket och Luftfartsverket för närvarande ingen offentlig finansiering av FoI förutom de begränsade medel (35 respektive 5 miljoner) som anvisats av regeringen via Trafikverket 2013. Det är angeläget att en långsiktig FoI för sjöfart och flyg säkerställs på en högre nivå för hela perioden 2014–2025.
Trafikverkets hantering av FoI-anslagen till sjöfart och flyg synes märklig
Näringslivets Transportråd har tagit del av Sjöfartsverkets remissyttrande över Trafikverkets förslag till Nationell Plan för Transportsystemet 2014–2025. Det som där beskrivs av Trafikverkets hantering av anslagen till flyg- och sjöfartsforskning i samband med arbetet med förslag till Nationell Plan för Transportsystemet synes märklig och kräver en förklaring. Sjöfartsverket skriver och vi citerar:
”Representanter från Sjöfartsverket, Luftfartsverket och Trafikverket arbetade fram ett balanserat och ur ett trafikslagsövergripande perspektiv sammanhållet förslag till program för forskning och innovation inom hela transportsystemet, med budgetsatta ambitionsnivåer för såväl sjö, luftfart som inom Trafikverkets interna verksamhetsområden (väg, järnväg och långsiktig planering). I den slutliga interna beredningen i Trafikverket, där varken Sjöfartsverket eller Luftfartsverket fick möjlighet att påverka, drogs ambitionsnivån ner för forskning och innovation och Trafikverket klargjorde att någon större satsning på forskning och innovation inom sjöfart och luftfart fanns det inte utrymme till”.
Vidare anges i Sjöfartsverkets remissyttrande:
”För sjöfarten anges 100 miljoner kronor per år i det gemensamma programmet som kritisk nivå för sjöfartens behov av forskning och innovation. Trots det gemensamma förslaget till program för forskning och innovation inom hela transportsystemet som gemensamt tagits fram av myndigheterna har Trafikverket valt att minska ambitionsnivån för forskning och innovation till att omfatta ungefär samma nivå som i dagsläget, detta trots att nu sjöfarten och luftfarten ingår. Ambitionsnivån för sjöfartens FoI framgår inte i planen, men i korrespondens från Trafikverket till Sjöfartsverket anges en nivå för sjöfartens FoI på c:a 35 mkr årligen, med en succesiv ökning under planperioden. Detta innebär att den ambition för sjöfartsforskningen som regeringen uttalar i infrastrukturpropositionen inte är möjlig att uppnå”.
Mot bakgrund av att Trafikverket har ett övergripande ansvar för planeringen inom hela transportsystemet vill Näringslivets Transportråd understryka vikten av att anslagen till forskning och innovation inom sjöfart och flyg långsiktigt säkerställs för hela perioden 2014–2025. Samt att detta sker på en högre anslagsnivå som skapar förutsättningar för en utveckling av hela transportsystemet och i det transportslagsövergripande perspektiv som alla aktörer är så överens om ska gälla inom svensk transportpolitik.
Intensifiera arbetet med rättvisande samhällsekonomiska kalkylmodeller. Bristfälliga kalkyler för gods undervärderar nyttan med tillförlitliga transporter
FoI kring godstransporters samhällsnytta måste intensifieras. Det behövs bättre analysverktyg för den samhällsekonomiska värderingen av förbättrad godstrafik. Godstransporters samhällsnytta kommer inte fram i de samhällsekonomiska kalkylmodeller som tillämpas och Näringslivets Transportråd har länge efterlyst en samhällsekonomisk värdering av godstransporter som speglar dess betydelse för näringslivets konkurrenskraft och för Sveriges konkurrenskraft som nation.
Näringslivets Transportråd har i olika sammanhang framfört till Trafikverket och Näringsdepartementet att beslutsunderlagen för drift och underhåll och utbyggnad av infrastrukturen bör omfatta ett bredare perspektiv på samhällsnyttan av godstransporter. Vi vill ånyo understryka detta. Skälet är den uppenbara risken för att de resurser som avsätts för investeringar i infrastruktur riskerar att inte allokeras till de för samhället värdefullaste projekten.
En promemoria om ”Godstransporter och samhällsekonomiska kalkyler” har utarbetats av Väg- och Transportforskningsinstitutet (VTI) på uppdrag av Näringslivets Transportråd och Skogsindustrierna. Promemorian beskriver problemen med samhällsekonomiska kalkyler för godstransportprojekt och att nyttan av tillförlitliga godstransporter inte kommer fram i de kalkylmodeller som tillämpas. Problemet består i att alla relevanta nyttor för näringslivet relaterade till tidsvinster och förbättrad tillförlitlighet eller andra kostnadsbesparingar inte inkluderas på ett adekvat sätt i kalkylerna. Den övergripande bilden enligt studien från VTI är att forskningen och utvecklingen på området värdering av godstransportrelaterade nyttor är ”plottrig” och att det finns lite kontinuitet. Många projekt startar ”på ny kula” utan hänsyn till tidigare studier.
Trafikverket har initierat två pilotprojekt vilket välkomnas av organisationerna. Vidare pågår ett arbete inom det som kallas Arbetsgruppen för Samhällsekonomiska Kalkylvärden och analysmetoder inom transportområdet (ASEK) och som syftar till en översyn av vilka kalkylvärden och analysmetoder som ska användas i Trafikverkets samhällsekonomiska bedömningar.
Näringslivets Transportråd förutsätter att FoI kring rättvisande värden för godstransporter i de samhällsekonomiska kalkylmodellerna ges ett stort utrymme inom Trafikverket. Mot bakgrund av regeringens kommande beslut om en nationell plan för transportsystemet 2014–2025 är det således av största vikt för näringslivet att samhällsnyttan av godstransporter ges en rättvisande värdering i de kalkylmodeller som ligger till grund för åtgärdsplaneringen. Frågan lämpar sig väl för kommande forsknings- innovations- och demonstrationsprojekt exempelvis inom ramen för den FoI-samverkan mellan myndigheterna som i den remitterade rapporten redovisas under området Samhällsekonomisk effektivitet.
Resultatspridningen behöver förbättras radikalt
I rapporten görs en bra analys av hur resultat från myndigheternas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet kan få ökad spridning och tillämpning. Näringslivets Transportråd instämmer i att nyttiggörandet av forskningsresultat kan förbättras genom insatser som mottagaren gör, från utförarens sida och inte minst insatser som utförare och mottagare gör gemensamt. Vi vill tillägga att även finansiärerna kraftigt bör öka sitt engagemang för att medverka i spridningen av nya forskningsresultat. Demonstrationsprojekt är särskilt viktiga för spridningen av nya forskningsresultat. Forsknings- och innovationsprojekt som riktar sig till introduktion, utveckling och demonstration av olika applikationer skapar förutsättningar för ett snabbare genomslag på marknaden.
Näringslivets Transportråd vill lyfta fram kunskapsdimensionen och vikten av strategier för kunskapsuppbyggnad kring forskning och innovation på transportområdet. Forskning och innovation måste drivas så att brukare och avnämare systematiskt får del av nya forskningsresultat exempelvis genom en ökad samverkan i alla led i innovationskedjan. Det är också viktigt att forskarmiljöerna på tidigt stadium i projekten inkluderar kommunikativa insatser för ett snabbare utnyttjande av resultaten.
Näringslivets Transportråd anser att t.ex. de satsningar som görs på forskning- och innovation inom transportområdet bör utvärderas utifrån både uppnådda resultat och i vilken utsträckning resultaten spridits till brukare och avnämare.
Det är positivt att transportmyndigheterna avser att inhämta internationella kunskaper och erfarenheter mer effektivt genom prioritering och fokusering av svenskt deltagande i EU-projekt och programarbete, internationella FoI-projekt och verksamheter samt att kunskaperna och erfarenheterna systematiskt ska återrapporteras till svenska intressenter.
Avnämare som transportköpare och transportföretag bör ingå i transportmyndigheternas gemensamma FoI-råd
I rapporten anges att transportmyndigheterna avser att bilda ett gemensamt FoI-råd. Rådet ska enligt rapporten bestå av 7–8 personer; representanter för varje myndighet och kompletterat med extern kompetens inom forskning, entreprenörskap och industriell verksamhet. Näringslivets Transportråd föreslår att avnämare som transportköpare och transportföretag bör ingå i transportmyndigheternas gemensamma FoI-råd.
NÄRINGSLIVETS TRANSPORTRÅD
Per Bondemark Guy Ehrling
Ordförande Kanslichef