Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter

Till Trafikverket

Remissyttrande över Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter (TSG 2012-347)

Näringslivets Transportråd och TransportGruppen har fått Transportstyrelsens föreskrifter på remiss och lämnar ett gemensamt yttrande enligt nedan.

Näringslivets Transportråd är en samarbetsorganisation för transportköpare. Medlemmar är drygt 30 svenska industri- och handelsföretag. Skogsindustrierna, Teknikföretagen och Svensk Handel är huvudmän för verksamheten. TransportGruppen är en samarbetsorganisation för åtta arbetsgivar- och branschförbund inom transportnäringen. I TransportGruppen ingår bl.a Transportindustriförbundet, Sveriges Hamnar och Svenska FlygBranschen.

Vår kritik mot avgiftsmodellen kvarstår
Transportstyrelsens remiss innebär en slutlig implementering av de nya avgifterna på föreskriftsnivå från och med den 1 januari 2013 (för luftfart med slutår 2015). Mot bakgrund av att detta för tre av transportslagen är det sista steget i redan beslutade avgiftshöjningar avstår vi från att denna gång kommentera avgifter för enskildheter då möjligheten till påverkan synes obefintlig. Näringslivets Transportråd och TransportGruppen hänvisar därför även till de remissyttranden över föreskrifterna som kan lämnas av organisationernas huvudmän respektive branschorgan.

Huvudprincipen för finansieringen av Transportstyrelsens verksamheter inom områdena tillsyn, tillståndsprövning och registerhållning är att varje enskild tillståndshavare eller sökande fullt ut ska betala en avgift som motsvarar de kostnader som ärendet genererar hos myndigheten.

Näringslivets Transportråd och TransportGruppen har, tillsammans med andra organisationer inom branschen, vid olika tillfällen och i olika konstellationer lämnat synpunkter på den principiella frågan om hur Transportstyrelsens verksamhet ska finansieras. Vi hänvisar till gemensamt remissyttrande daterat 2011-06-16 över Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter 2012 (TSG 2011-426) samt remissyttrande 2010-09-27 över två remisser från Transportstyrelsen och Näringsdepartementet (TSG 2010-592 respektive N2010/4895/TE). Det sistnämnda remissyttrandet undertecknades av Näringslivets Transportråd, TransportGruppen, Sveriges Åkeriföretag, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Svenska Flygföretagens Riksförbund (numera Svenska Flygbranschen), Sveriges Redareförening, Branschföreningen Tågoperatörerna samt Sveriges Hamnar. Samma organisationer deltog även i en uppvaktning av Riksdagens Trafikutskott den 9 november 2010 med anledning av regeringens proposition om: ”Avgifter i Transportstyrelsens verksamhet”.

Trots upprepade försök har våra organisationer, och i förlängningen hela transportsektorn, inte fått gehör för våra synpunkter och Transportstyrelsens nya avgiftsfinansiering trädde i kraft den 1 januari 2011.

Näringslivets Transportråd och TransportGruppen anser fortfarande att den grundläggande principen bör vara att myndighetsutövning ska anslagsfinansieras. Transportnäringens verksamhet, som belastar myndighetens kostnader, både bidrar till samhällets utveckling och kommer samhällsnyttan till godo. Dagens skattenivå för transportnäringen utgår dessutom ifrån att skatterna bland annat används till nödvändig myndighetsverksamhet. Någon skatteväxling som kompensation för Transportstyrelsens höjda avgifter har inte förekommit i detta sammanhang.

Avgiftsmodellen skapar rättsosäkerhet och oklarhet hos företagen
De erfarenheter som nu finns på marknaden av Transportstyrelsens hantering i avgiftsfrågor ger heller inte anledning till minskad oro. Ett exempel rör kontrollen av arbets-, kör- och vilotider inom yrkesmässig trafik på väg. Under år 2011 har åkerier betalt en kontrollavgift på 500 kr per fordon för denna kontroll, vilket kan beräknas ge intäkter på ca 35 miljoner kronor till Transportstyrelsen. Enligt de uppgifter vi har nåtts av genomfördes i stort sätt inget kontrollarbete alls under året p.g.a. underbemanning och brister i systemstöd. I princip har alltså ingen ”tjänst” utförts som ersättning för denna avgift. Antingen bör den därför återbetalas till företagen eller också är detta en skatt som bör behandlas som en sådan i statsbudgeten.

Även Transportstyrelsens tillämpning av de regler om sanktionsavgifter som infördes 2011 är oroande. Det förekommer enligt våra uppgifter att höga sådana avgifter tas ut av företag även i fall där poliskontroller enbart funnit skäl för mindre ordningsböter för föraren. Detta trots att det i en PM från myndigheten klargjorts att ”mindre, enstaka överträdelser av arten misstag eller föranledda av extraordinära händelser inte ska leda till sanktionsavgift”. Avgifterna tas ut på företagens omsättning helt utan koppling till den ekonomiska situationen eller intjäningsförmågan och kan således få stora konsekvenser. Någon rimlighetsbedömning av företagets ansvar för förseelsen i förhållande till förarens verkar inte förekomma. Med tanke på kunskapen om avgifternas betydelse för myndighetens verksamhet enligt nu genomförd modell ger detta sammantaget känslan av att intäkterna för Transportstyrelsen är mer prioriterade än rättssäkerheten, vilket våra organisationer finner mycket otillfredställande.

Höjda kostnader ger oroande konsekvenser
Näringslivets Transportråd och TransportGruppen vill också återigen uttrycka vår oro för den kostnadsutveckling transportsektorn starkt berörts av och även står inför i framtiden. Flera olika initiativ och förslag innebär höjda priser på transporter. Kraftigt höjda banavgifter enligt tidigare beslut av regeringen, EU:s förslag till nytt svaveldirektiv och IMO:s krav på fartygsbränslen samt höjd koldioxidskatt är några av dessa. Det återstår nu endast tre år för att anpassa det svenska transportsystemet till IMO-beslutet som, om det verkställs vilket mycket tyder på, träder i kraft år 2015. Transportstyrelsens avgiftsfinansiering är ytterligare en kostnad ovanpå de ovan angivna som direkt påverkar transportföretagen och transportköparna.

Transportsektorn står inför utmaningen att möta det ökande transportbehovet och samtidigt minimera dess miljöpåverkan (klimatutsläpp, buller, trängsel osv.). Trafikverkets Kapacitetsutredning anger att full internalisering av alla externa kostnader bör eftersträvas för alla transporter. Om detta kan sägas att rättvisa skatter och avgifter är väsentliga för konkurrensneutralitet mellan trafikslag och transporter i olika länder. Men oproportionella och ensidiga ökningar på kort sikt av transportkostnaderna i Sverige får en negativ inverkan på konkurrenskraften för stora delar av näringslivet på grund av långa geografiska avstånd inom landet och till viktiga marknader på den europeiska kontinenten.

Exempel på att Transportstyrelsens avgifter utgör en del av problemet finns från samtliga trafikslags områden. Som exempel vill våra organisationer lyfta fram järnvägssektorn och luftfartssektorn.

Regeringen har beslutat om mer än en tredubbling av banavgifterna, som kommer att öka avgiftsuttaget med totalt 8,8 miljarder kronor sammantaget under planperioden 2010-2021. Redan genomförda höjningar av banavgifterna är då inte inräknade. Näringslivets Transportråd och TransportGruppen anser att frågan om kraftigt höjda banavgifter måste sättas in i ett bredare perspektiv där effekter av de samlade höjningarna av olika avgifter för näringslivets konkurrenskraft och antagna miljö- och klimatmål måste inkluderas.

En betydande höjning av banavgifterna sker redan till år 2013 samtidigt som Transportstyrelsens höjda avgifter får full genomslagskraft. Transportstyrelsen skriver själva i den Konsekvensutredning som nu gjorts med anledning av myndighetens föreskrifter om avgifter inom järnvägsområdet att:

”Föreslagna avgifter för spårtrafikmarknaden i Sverige kommer att innebära ökade kostnader för aktörerna. Prövningsavgifterna för tillstånd innebär högre inträdesbarriärer för nya aktörer. Tillsynsavgifterna ökar företagens kostnadsmassa och måste antingen bäras av företagen själva alternativt tas ut via högre priser till företagens kunder”.

Transportstyrelsens verksamhet som rör tillstånd, tillsyn och registerhållning skall enligt regeringens beslut vara avgiftsfinansierad. Sedan denna finansieringsform började tillämpas 2011 har förändringar införts successivt. Inom luftfartssektorn innebär dessa förändringar bl.a. att den hittillsvarande s.k. myndighetsavgiften per passagerare ersätts med direkta avgifter för olika tillstånd och tillsyn. Omläggningen är intäktsmässigt neutral för myndigheten men innebär stora omfördelningar av kostnadsbördorna mellan olika typer av företag inom sektorn. I sin konsekvensanalys till remissen medger Transportstyrelsen att förslaget kommer att slå mycket hårt mot vissa i branschen, särskilt mindre operatörer. Man har där ansett att förändringarna är så omfattande att man inte gör någon förändring 2013 i väntan på fortsatt utredning. Myndigheten ser stora risker med det nya systemet för sin finansiering och bedömer risken för utslagning, utflaggning, nedläggning och ökad konkurrens för svenska operatörer som stor eller mycket stor. Genom att man flyttar över från den passagerarrörliga avgiften till direkta avgifter kommer vissa avgifter i Sverige bli bland de högsta i Europa. I våra grannländer, Norge och Danmark gör man tvärt om – där inför man en passagerarrörlig avgift för finansiering av den nationella myndigheten. Det medför att en operatör från Danmark eller Norge som verkar inom svenskt luftrum inte bidrar till finansieringen av den svenska myndigheten. En svensk operatör som verkar i Norge eller Danmark får betala både till dessa myndigheter och till den svenska. Våra organisationer anser att dessa konsekvenser är orimliga och bör ändras.

Genomför en samlad analys av effekterna av ökade kostnader innan avgiftsmodellen slutligt läggs fast
I oktober 2011 lämnade Näringslivets Transportråd och TransportGruppen en skrivelse till Näringsdepartementet om att genomföra en konsekvensanalys av de sammantagna effekterna för transportnäringen och näringslivets konkurrenskraft av ökade kostnader. Förslaget aktualiserades för snart två år sedan från näringslivsorganisationerna och i det arbete som sker inom regeringens Logistikforum och fanns med i den s.k. Jönköpingsöverenskommelsen i detta forum. En samlad analys har trots detta ännu inte genomförts.

Jönköpingsdeklarationens skrivning i denna del behandlades också av Riksdagens Trafikutskott i betänkandet 2010/11:TU6 om Avgifter i Transportstyrelsens verksamhet. Utskottet välkomnade initiativet och angav:

”Med anledning av önskemålet i motion 2010/11:T4 (S) yrkande 1 om en samlad analys och utvärdering vill utskottet också särskilt framhålla att vid ett möte i Jönköping den 25 augusti 2010 kom företrädare för svenskt näringsliv, forskning och offentliga aktörer överens om att utifrån sina olika roller samverka i uppföljningen av prioriterade åtgärder. En av dessa är en samlad översyn av den svenska transportnäringens kostnadsläge och konkurrensförmåga i syfte att stärka näringslivets konkurrenskraft i hela landet. Utskottet välkomnar detta initiativ. Utskottet bedömer mot bakgrund av ovanstående att syftet med motion 2010/11:T4 (S) yrkande 1 torde bli väl tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen”.

I skrivelsen till Näringsdepartementet uppmanade Näringslivets Transportråd och TransportGruppen regeringen att snarast ge lämpliga myndigheter i uppdrag att genomföra en samlad översyn av den svenska transportnäringens kostnadsläge och konkurrensförmåga i syfte att stärka näringslivets konkurrenskraft i hela landet.
Behovet av en samlad översyn ökar mot bakgrund av förslagen i Kapacitetsutredningen om full internalisering av externa kostnader, om ytterligare höjningar av banavgifterna under åren 2022-2025 och det långsiktiga målet i utredningen att alla kostnader för drift, underhåll, reinvestering och trimningsåtgärder i infrastrukturen skall finansieras med brukaravgifter. Organisationerna har senast i ett gemensamt remissyttrande över Trafikverkets Kapacitetsutredning åter aktualiserat sitt förslag om en samlad analys.

Sammanfattningsvis vill Näringslivets Transportråd och TransportGruppen ånyo framföra att vi anser att Transportstyrelsens myndighetsutövning bör anslagsfinansieras, i varje fall i avvaktan på en samlad konsekvensbedömning i enlighet med riksdagens och Jönköpingsdeklarationens ställningstagande.

Näringslivetsw Transportråd TransportGruppen

Guy Ehrling kanslichef Maria Nygren vice vd