Skriv ut
Näringslivets Transportråd är kritisk till den nuvarande indexeringsmodellen då den innebär att det sker en överindexering och att skatten växer mer än vad som motiveras av KPI-utvecklingen. Det är från början anmärkningsvärt att det har etablerats ett system för automatisk skattehöjning på drivmedel, där riksdagens årliga beslutsfattande i praktiken rundas. Överindexeringen innebär på 20 års sikt en 50 procentig höjning av skatterna utan att riksdagen fattat några nya beslut. Skattehöjningen och höga drivmedelskostnader påverkar konkurrenskraften negativt för industrin och handeln i Sverige. Samtidigt utgör långa transportavstånd inom landet och till de viktigaste marknaderna redan i sig en konkurrensnackdel. Drivmedel ingår som ett kostnadselement för allt gods i Sverige då det behöver transporteras, varför en överindexering riskerar att slå brett och inflationsdrivande genom hela samhället.
Näringslivets Transportråd välkomnar och tillstyrker därför att överindexeringen av bensin- och dieselskatten pausas under 2024 och 2025. Näringslivets Transportråd föreslår dock att det tidigare beslutet om automatiska årliga höjningar av bränslebeskattningen avskaffas helt från den 1 januari 2024 i stället för att pausas.
Mått på industrins konkurrenskraft måste utvecklas med exportpriselasticitet
Exportpriselasticiteten är ett mått som fångar svensk konkurrenskraft för globalt konkurrensutsatt industri. Konjunkturinstitutet har tidigare använt måttet för att se effekter för exportindustrin av höjda transportkostnader men skattningarna är utdaterade. Näringslivets Transportråd vill därför se ett regeringsuppdrag till Konjunkturinstitutet för att uppdatera skattningarna av exportpriselasticitet för olika branscher och redovisa dem öppet. Detta för att bättre kunna visualisera effekterna av ökande transportkostnader för industrin och handeln.