Skriv ut
Budgetpropositionen för 2025 som regeringen idag överlämnade till riksdagen innehåller reformer om cirka 60 miljarder kronor för att stimulera svensk ekonomi. Näringslivets Transportråd anser att förslaget innehåller flera positiva inslag och visar på en inriktning för transportpolitiken som främjar tillgänglighet i hela landet och konkurrenskraft för transportköpare inom industrin och handeln. Konkret betyder det en satsning på transportinfrastrukturen om 15 miljarder kronor under 2025–2027 med fokus på underhåll. Transportsektorns omställning betonas genom en förstärkt och utökad utbyggnad av tank- och laddinfrastruktur för tunga transporter. Även Klimatklivet utökas. En historisk satsning på befintlig infrastruktur har också redan aviserats komma i den infrastrukturproposition som lämnas till riksdagen senare i höst.
Regeringen vill öka Sveriges tillväxt genom att öka produktiviteten och föreslår därför en större satsning på väg- och järnvägsinfrastruktur om totalt 15 miljarder kronor under 2025–2027 med fokus på underhåll. Regeringen har redan nu även aviserat att den kommande infrastrukturpropositionen kommer innebära att infrastrukturramen avseende åren 2026–2037 ökar med 200 miljarder kronor jämfört med den gällande planperioden – till totalt 1 171 miljarder kronor.
- Transportköpare inom industrin och handeln behöver robust och effektiv infrastruktur för att stärka sin konkurrenskraft. Det är även ett grundläggande behov för att klara av samhällets försörjningsberedskap, menar Näringslivets Transportråds ordförande Ted Lundström och fortsätter – Det är glädjande att regeringen nu i handling visar att den hörsammar näringslivets behov som under många år framförts av Näringslivets Transportråd.
Näringslivets Transportråd välkomnar att regeringen konsekvent lyfter underhåll av befintlig infrastruktur. Samtidigt menar Näringslivets Transportråd att ökade anslag till underhåll inte ensamt räcker till utan att produktiviteten måste också öka så att vi får ut mer av varje satsad krona. Det handlar inte minst om att stimulera metodutveckling för att bryta den höga kostnadsutvecklingstakten i underhållsbranschen.
Näringslivets Transportråd saknar idag ett besked och en plan kring förnyelsen av hela isbrytarflottan. Upphandlingen av nya isbrytare har både försenats och reducerats till endast ett nytt fartyg, vilket inte är tillräckligt för att säkerställa fungerande transportkedjor för företag i hela landet året om.
- Investeringen i ny isbrytarflotta är en viktig åtgärd som behövs för att gynna transportpolitiska mål samt stärka Sveriges beredskap och konkurrenskraften för industrin och handeln i hela landet, menar Ted Lundström.
Elektrifieringen är en nödvändig del i transportsektorns omställning. Näringslivets Transportråd välkomnar därför regeringens förslag till att förstärka och förlänga satsningen på utbyggnad av tank- och laddinfrastruktur för tunga fordon för att möjliggöra en snabb omställning av transportsektorn i hela landet. Samtidigt förstärks och förlängs även Klimatklivet som är ett bredare investeringsstöd för att minska koldioxidutsläpp. Satsningarna skapar bland annat förutsättningar för att bristande tillgänglighet till laddinfrastruktur inte ska bli ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn och behövs för att kunna minska transportsektorns klimatpåverkan.
- Dessa satsningar sänder rätt signaler och stärker incitamenten för transportköpare som vill ställa om och minska klimatpåverkan från sina tunga vägtransporter, konstaterar Ted Lundström.
I regeringens budgetproposition föreslås vidare införandet av en ny reduktionsplikt, där också el från publika laddningsstationer ingår. Reduktionsplikten innebär enligt regeringen att Sverige väntas kunna nå sitt ESR-åtagande, den del av EU:s klimatmål som bland annat reglerar utsläppen från vägtransporter. Samtidigt föreslår regeringen att dieselskatten vid årsskiftet höjs med 11 öre och läggs på lägsta möjliga nivån i Europa. Vidare ska ingen indexering av drivmedelsskatterna ske år 2026. Det innebär att drivmedelspriserna vid pump allt annat lika väntas minska. Näringslivets Transportråd saknar mer långsiktiga spelregler beträffande fossilfria alternativ. Det är en förutsättning för att transportköpare ska våga satsa på nya hållbara lösningar.
Ytterligare ett förslag i regeringens budgetproposition innebär att miljökompensationen för godstransporter på järnväg om 550 miljoner kronor per år förlängs till 2030. Näringslivets Transportråd har efterfrågat förlängningen som syftar till att kompensera för den tidigare aviserade omfördelningen av banavgifter som innebär en ökning med upp till 50 procent för godstrafiken från 2025. Trafikverket ska redovisa en översyn av banavgifterna den 30 juni 2025. Det är positivt att regeringen hörsammat oss vad gäller miljökompensationen men den generella tendensen är att transportrelaterade skatter och avgifter ökar tillsammans med att nya kostnadsdrivande regleringar införs, vilket hämmar tillväxt, hållbarhet och konkurrenskraft, konstaterar Ted Lundström och fortsätter – Det behövs en samlad översyn av hur dessa skatter och avgifter påverkar näringslivets internationella konkurrenskraft.
Näringslivets Transportråd vill se en politik som verkar för ett robust, effektivt och hållbart logistiksystem, eftersom det främjar konkurrenskraft, handel och sysselsättning i hela landet. Tillförlitlighet är industrin och handelns viktigaste transportpolitiska fråga och har sin grund i en väl fungerande infrastruktur. Alla trafikslagen är viktiga och kompletterar varandra. Utgångspunkten för godstransporter måste vara en politik som samlat ser till hela transportkedjan.